Septuaginta

Septuaginta är den äldsta kända översättningen av den hebreiska Bibeln, gjord till grekiska för judar i Egypten och andra länder som inte längre förstod hebreiska. Namnet, latin för ”sjuttio” och skrivet LXX, kommer från en berättelse i Aristeasbrevet, skrivet omkring 150–100 f.Kr.: kung Ptolemaios II av Egypten ville ha lagen till sitt bibliotek i Alexandria, och 72 äldste, sex från varje stam, översatte den på 72 dagar. Historiker ser detta som en legend; de fem Moseböckerna översattes troligen på tredje århundradet f.Kr., de andra böckerna senare av många händer.

På sina ställen följer den grekiska texten en hebreisk text som skiljer sig från den masoretiska: dess Jeremia är ungefär en åttondel kortare, med kapitlen i en annan ordning, och Dödahavsrullar av Jeremia visar båda formerna. Enligt en uppfattning kommer sådana skillnader från översättarna, enligt en annan från ett annat hebreiskt original. Septuaginta innehåller också böcker som inte finns i den hebreiska Bibeln och som i dag finns i ortodoxa och katolska biblar. Den var den grekisktalande tidiga kyrkans Gamla testamente, och de flesta citat i Nya testamentet följer den: Hebreerbrevet citerar Psalm 40 som ”en kropp beredde du åt mig”, där hebreiskan lyder ”öppna öron har du givit mig”.