Bibeln › Läsplaner › Bibelns genrer

1. Dag 1

   Berättelse

   Rut 1:1–18

   Det mesta av Bibeln är berättelse, och hebreiska berättelser är kortfattade. Berättaren beskriver sällan ansikten, rum eller känslor och kommenterar sällan; människorna visar vilka de är genom vad de säger och gör. Rut börjar som många berättelser, med en tid och en plats: ”På den tid då domarna regerade”, en hungersnöd, en familj från Bet-Lehem som flyttar till Moab. Inom fem verser har tre män dött. Sedan bär samtalet berättelsen: Noomi uppmanar gång på gång sina sonhustrur att vända hem, Orpa går, Rut stannar. Nyckelord upprepas för att visa vad som är viktigt, här ”vända om” och ”vända tillbaka”. Läs långsamt och lägg märke till vem som talar, vem som svarar och vem som tiger.

2. Dag 2

   Lag

   2 Mos 21:28–36

   Lagarna i de fem Moseböckerna har två huvudformer. Vissa är korta bud, som de tio budorden: du skall, du skall inte. Andra är fall: om detta händer, så gör man så. 2 Moseboken 21 är full av fall – här en oxe som stångar en människa, en öppen brunn, en oxe som dödar en annan oxe – vart och ett med sina varianter: hade oxen för vana att stångas, hade ägaren blivit varnad? Lagar av samma slag finns bevarade från Israels grannar: också Hammurabis lagar, efter Babylons kung på 1700-talet f.Kr., har regler om en oxe som stångas. Enligt en vanlig uppfattning försökte sådana samlingar inte täcka varje fall utan gav exempel som domarna kunde resonera utifrån. Toran placerar sina lagar i berättelsen om Israel vid Sinai.

3. Dag 3

   Släkttavlor och förteckningar

   1 Mos 11:10–26

   Förteckningar är en egen genre i Bibeln: släkttavlor, folkräkningar, förteckningar över kungar, städer, gåvor och byggare. 1 Moseboken 11:10–26 går från Sem till Abram i ett fast mönster: när han hade levt så många år, fick han en son; sedan levde han så många år till och fick andra söner och döttrar. Eftersom mönstret upprepas ser läsaren var det bryts: Tera har tre söner, och berättelsen om Abram börjar. 1 Moseboken är uppbyggd kring rubriker som den i vers 10, ”Detta är berättelsen om”, på hebreiska toledoth, som inleder både förteckningar och berättelser. Även forntida kungalistor från Mesopotamien, som den sumeriska kungalistan, ger de tidigaste härskarna mycket långa regeringstider. Leta i en förteckning efter mönstret och efter stället där det ändras.

4. Dag 4

   Psalm

   Ps 121:1–8

   Hebreisk poesi har inget rim och inget fast versmått i vår mening. Dess kännetecken är parallellismen: en rad följs av en annan som upprepar, utvecklar eller ställer sig mot den. Termen myntades av den engelske forskaren Robert Lowth år 1753. Psalm 121 stiger som en trappa: vers 3 säger ”icke slumrar han som bevarar dig”, och vers 4 tar upp orden och går ett steg längre: ”han slumrar icke, han sover icke”. Raderna är korta och fulla av bilder: bergen, en skugga vid den högra handen, solen om dagen och månen om natten. Många psalmer har en rubrik; den här är ”En vallfartssång”, liksom Psalm 120–134 – enligt en uppfattning sjungna av pilgrimer som gick upp till Jerusalem till högtiderna, enligt en annan uppkallade efter templets trappsteg. Psalmerna sjöngs: läs dem högt.

5. Dag 5

   Vishet

   Ords 10:1–12

   Vishetsböckerna – Ordspråksboken, Job, Predikaren och i vissa biblar Salomos vishet och Syraks bok – handlar om hur livet fungerar: arbete och lättja, ord, pengar, vänner och familj. Från kapitel 10 är Ordspråksboken en samling enskilda ordspråk på två rader vardera, och i dessa kapitel är de flesta motsatser: en vis son och en dåraktig, flitiga händer och slappa. Ordspråk som står bredvid varandra behöver inte bilda ett enda resonemang; vart och ett kan vägas för sig, och två kan till och med dra åt olika håll, som Ordspråksboken 26:4–5 om att svara en dåre. Israels grannar hade också vishetslitteratur: ett egyptiskt verk, Amenemopes lära, ligger nära Ordspråksboken 22:17–24:22, och forskare diskuterar hur de två hänger ihop. Ta några ordspråk i taget.

6. Dag 6

   Profetia

   Am 1:1–8

   Profeterna talade oftast innan något skrevs ned; deras ord samlades i böcker, ofta under en rubrik som säger vem profeten var och när han talade. Amos 1:1 nämner en herde från Tekoa, kungarna i Juda och Israel på 700-talet f.Kr. och ”två år före jordbävningen”. Mycket av profetian är poesi, i korta enheter som kallas orakel. Många börjar med budbärarformeln ”Så säger HERREN”, så som ett sändebud inledde ett kungligt budskap. Här löper ett mönster genom en kedja av orakel: ”har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt” – Damaskus, Gasa och vidare in i kapitel 2 med Tyrus, Edom, Ammon och Moab, sedan Juda och Israel. Att känna historien under profetens tid hjälper mer än något annat.

7. Dag 7

   Evangelium

   Mark 1:1–15

   Evangelierna berättar om Jesu liv och undervisning, hans död och uppståndelse. Många forskare jämför dem med antika biografier, på grekiska bioi, som också valde ut händelser och yttranden för att visa vem en person var i stället för att berätta ett helt liv år för år; andra betonar hur de skiljer sig. Markus, enligt många forskare det äldsta, börjar med en titelrad och går direkt till Johannes döparen, utan någon födelseberättelse. Tempot är högt: det grekiska ordet euthys, ”strax”, förekommer omkring 40 gånger. Matteus, Markus och Lukas har många händelser gemensamt, ofta med liknande ord, och kallas de synoptiska evangelierna, efter grekiskans ord för ”sedda tillsammans”; Johannes berättar historien på sitt eget sätt. Läs ett evangelium från början till slut, som en enda bok.

8. Dag 8

   Liknelse

   Luk 15:11–32

   En liknelse (grekiska parabolē, hebreiska mashal) är en kort berättelse eller jämförelse hämtad ur vardagen: sådd, fiske, får, mynt, en bröllopsfest. De tre första evangelierna har flera dussin liknelser av Jesus; Johannesevangeliet använder andra bildspråk. Judiska lärare under senare århundraden berättade också liknelser och började ofta med ”Vad kan detta liknas vid?” Lukas 15 ställer tre bredvid varandra: ett förlorat får, ett förlorat mynt och en förlorad son, var och en med ett återfinnande och en fest. Den tredje är byggd i två halvor, den yngre sonen och den äldre, och slutet är öppet: läsaren får inte veta om den äldre brodern går in. Lyssna efter detaljerna som en första åhörare skulle lägga märke till – fadern som springer, ringen, gödkalven – och efter överraskningen.

9. Dag 9

   Brev

   Filem 1:1–25

   Tjugoen av Nya testamentets böcker är brev. Brev från den tiden, många funna på papyrus i Egypten, följer ett mönster: avsändare, mottagare, hälsning, ofta en tacksägelse eller en önskan om god hälsa, sedan själva brevet och hälsningar på slutet. Paulus brev till Filemon, det kortaste av hans brev, har alla delar: Paulus och Timoteus till Filemon och församlingen i hans hus; ”Nåd vare med eder och frid” i stället för den vanliga grekiska hälsningen chairein; tack; begäran om Onesimus; hälsningar från Paulus följeslagare. Paulus dikterade för en skrivare (Romarbrevet 16:22) och skrev ibland en rad med egen hand (vers 19). Breven lästes högt för den samlade församlingen (Kolosserbrevet 4:16). Vart och ett skrevs för en viss situation, som läsaren bygger upp ur brevet självt: läs det i ett svep.

10. Dag 10

    Apokalyptisk syn

    Upp 1:9–20

    Uppenbarelseboken har fått sitt namn efter sitt första ord på grekiska, apokalypsis, ”avslöjande”. Apokalyptisk litteratur – i Bibeln delar av Daniel och Sakarja och Uppenbarelseboken; utanför den judiska verk som 1 Henok, skrivna från ungefär 200-talet f.Kr. till 100-talet e.Kr. – berättar om syner: en siare får se himlen eller de kommande tiderna, ofta med en vägledare som förklarar. Språket är symboliskt: tal, färger, vilddjur, stjärnor. Här ser Johannes på Patmos ”någon som liknade en människoson” bland sju ljusstakar, och texten själv förklarar två av bilderna: stjärnorna är de sju församlingarnas änglar, ljusstakarna är församlingarna. Många bilder kommer från Gamla testamentets profeter. Detaljerna förstås på olika sätt; läs först igenom boken som en helhet.

I appen kommer planen ihåg var du är, markerar de lästa dagarna och påminner dig varje dag. Bibel 1917.

• Läs med kommentarDagar: 90
• Tidslinje och kartaDagar: 60
• Grundtextens ordDagar: 30