Jordens salt

Orden kommer från Bergspredikan, där Jesus, sittande på ett berg, säger till sina åhörare: ”I ären jordens salt” (Matteus 5:13). Salt var en av den forntida världens mest värdefulla varor. I Israel kom det främst från Döda havet, som Gamla testamentet kallar Salthavet; det gav smak åt enkel vardagsmat och hindrade fisk och kött från att bli dåligt, och att dela bröd och salt vid en måltid band människor samman. I samma vers frågar Jesus vad som händer ”om saltet mister sin sälta”. Enligt en förklaring var salt som samlades vid Döda havet blandat med andra mineraler, och när fukt lakade ur saltet blev bara ett smaklöst pulver kvar – som bara dög till att kastas ut.

I dag kallar man vanliga människor som är ärliga, vänliga och pålitliga, utan att göra sig märkvärdiga, för ”jordens salt”: ”Hennes föräldrar är jordens salt.” Det är beröm för enkel godhet, inte för rikedom eller rang. Genom översättningarna av evangelierna lever uttrycket vidare på många språk.