Gräl och tvister i Bibeln

Ställen (32) i Bibel 1917, rad för rad, ur Nave’s Topical Bible.

Exempel

Abrams och Lots herdar tvistar, så de två går skilda vägar1 Mos 13:7–9
Verserna
1 Mos 13:7–9och tvister uppstodo mellan Abrams och Lots boskapsherdar. Tillika bodde på den tiden kananéerna och perisséerna där i landet. Då sade Abram till Lot: »Icke skall någon tvist vara mellan mig och dig, och mellan mina herdar och dina herdar; vi äro ju fränder. Ligger icke hela landet öppet för dig? Skilj dig ifrån mig; vill du åt vänster, så går jag åt höger, och vill du åt höger, så går jag åt vänster.»
Abraham klagar över en brunn som Abimeleks tjänare tagit1 Mos 21:25
Verserna
1 Mos 21:25Dock gjorde Abraham Abimelek förebråelser angående en vattenbrunn som Abimeleks tjänare hade tagit ifrån honom.
Mose ser två hebreer träta2 Mos 2:13, Apg 7:26
Verserna
2 Mos 2:13Dagen därefter gick han åter ut och fick då se två hebreiska män träta med varandra. Då sade han till den som gjorde orätt: »Skall du slå din landsman?»
Apg 7:26Dagen därefter kom han åter fram till dem, där de tvistade, och ville förlika dem och sade: 'I män, I ären ju bröder; varför gören I då varandra orätt?'
Mose kan inte ensam bära alla folkets tvister5 Mos 1:12
Verserna
5 Mos 1:12Men huru skall jag ensam kunna bära tyngden och bördan av eder och edert tvistande?
Efraim hotar Jefta; ”schibbolet” vid vadställena över JordanDom 12:1–6
Verserna
Dom 12:1–6Men Efraims män församlade sig och drogo till Safon; och de sade till Jefta: »Varför drog du åstad till strid mot Ammons barn utan att kalla på oss till att tåga med dig? Nu vilja vi bränna upp ditt hus jämte dig själv i eld. Jefta svarade dem: »Jag och mitt folk lågo i svår fejd med Ammons barn; då manade jag eder att komma, men I villen icke frälsa mig ur deras hand. Och när jag såg att I icke villen frälsa mig, tog jag min själ i min hand och drog åstad mot Ammons barn, och HERREN gav dem i min hand. Varför haven I då nu dragit upp emot mig till att strida emot mig?» Och Jefta församlade alla Gileads män och gav sig i strid med Efraim. Och Gileads män slogo efraimiterna; dessa hade nämligen sagt: »Flyktingar ifrån Efraim ären I; Gilead är ett mellanting, varken Efraim eller Manasse.» Och gileaditerna besatte vadställena över Jordan för efraimiterna. Då nu någon av de efraimitiska flyktingarna sade: »Låt mig komma över», frågade Gileads män honom: »Är du en efraimit?» Om han då svarade nej, så sade de till honom: »Säg 'schibbolet'.» Sade han då »sibbolet», därför att han icke nog lade sig vinn om att uttala ordet rätt, så grepo de honom och höggo ned honom där vid vadställena över Jordan. På detta sätt föllo vid det tillfället fyrtiotvå tusen efraimiter.
Kvinnan från Tekoas berättelse: två söner träter ute på marken2 Sam 14:6
Verserna
2 Sam 14:6Och din tjänarinna hade två söner; dessa båda kommo i träta med varandra ute på marken, där ingen fanns, som kunde träda emellan och hindra dem; den ene slog då ned den andre och dödade honom.
Lärjungarna tvistar om vem av dem som är störstMark 9:33–34, Luk 22:24
Verserna
Mark 9:33–34Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: »Vad var det I samtaladen om på vägen?» Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst.
Luk 22:24En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.
Skarp ordväxling i Antiokia om omskärelsenApg 15:1–2
Verserna
Apg 15:1–2Men från Judeen kommo några män ditned och lärde bröderna så: »Om I icke låten omskära eder, såsom Moses har stadgat, så kunnen I icke bliva frälsta.» Då uppstod söndring, och Paulus och Barnabas kommo i ett ganska skarpt ordskifte med dem. Det bestämdes därför, att Paulus och Barnabas och några andra av dem skulle, för denna tvistefrågas skull, fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem.
Paulus och Barnabas skiljs åt på grund av MarkusApg 15:37–39
Verserna
Apg 15:37–39Barnabas ville då att de skulle taga med sig Johannes, som ock kallades Markus. Men Paulus fann icke skäligt att taga med sig en man som hade övergivit dem i Pamfylien och icke följt med dem till deras arbete. Och så skarp blev deras tvist att de skilde sig ifrån varandra; och Barnabas tog med sig Markus och avseglade till Cypern.
Fariséer och sadducéer tvistar om uppståndelsenApg 23:7–10
Verserna
Apg 23:7–10Knappt hade han sagt detta, förrän en strid uppstod mellan fariséerna och sadducéerna, så att hopen blev delad. Sadducéerna säga nämligen att det icke finnes någon uppståndelse, ej heller någon ängel eller ande, men fariséerna bekänna sig tro på både det ena och det andra. Och man begynte ropa och larma; och några skriftlärde som hörde till fariséernas parti stodo upp och begynte ivrigt disputera med de andra och sade: »Vi finna intet ont hos denne man. Kanhända har en ande eller en ängel verkligen talat med honom.» Då nu en så häftig strid hade uppstått, fruktade översten att de skulle slita Paulus i stycken, och bjöd manskapet gå ned och rycka honom undan dem och föra honom till kasernen.
Paulus säger emot Cefas öppet i AntiokiaGal 2:11
Verserna
Gal 2:11Men när Cefas kom till Antiokia, trädde jag öppet upp mot honom, ty han hade befunnits skyldig till en försyndelse.
Korintierna: ”Jag håller mig till Paulus”, ”Jag håller mig till Apollos”1 Kor 1:11–12
Verserna
1 Kor 1:11–12Det har nämligen av Kloes husfolk blivit mig berättat om eder, mina bröder, att tvister hava uppstått bland eder. Härmed menar jag att bland eder den ene säger: »Jag håller mig till Paulus», den andre: »Jag håller mig till Apollos», en annan: »Jag håller mig till Cefas», åter en annan: »Jag håller mig till Kristus.» --
Troende drar varandra inför domstol1 Kor 6:6–7
Verserna
1 Kor 6:6–7Måste i stället den ene brodern gå till rätta med den andre, och det inför de otrogna? Överhuvud är redan det en brist hos eder, att I gån till rätta med varandra. Varför liden I icke hellre orätt? Varför låten I icke hellre andra göra eder skada?
Paulus uppmanar Evodia och Syntyke att vara ens till sinnesFil 4:2
Verserna
Fil 4:2Evodia förmanar jag, och Syntyke förmanar jag att de skola vara ens till sinnes i Herren.

I lagen

Den som skadas i ett slagsmål får ersättning för förlorad arbetstid och läkning2 Mos 21:18–19
Verserna
2 Mos 21:18–19Om män tvista med varandra, och den ene slår den andre med en sten eller med knuten hand, så att denne väl icke dör, men bliver sängliggande, dock att han sedan kommer sig och kan gå ute, stödd vid sin stav, så skall den som slog honom vara fri ifrån straff; allenast ersätte han honom för den tid han har förlorat och besörje sjukvård åt honom.
En tvist mellan män förs till domstolen för att avgöras5 Mos 25:1
Verserna
5 Mos 25:1Om en tvist uppstår mellan män, och de komma inför rätta, för att man där skall döma mellan dem, så skall man fria den oskyldige och fälla den skyldige.

Ur Ordspråksboken

Hat väcker kiv; kärlek skyler överträdelserOrds 10:12
Verserna
Ords 10:12Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
En hetsig man väcker kivOrds 15:18, Ords 29:22
Verserna
Ords 15:18En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Ords 29:22En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
Bättre ett torrt brödstycke i ro än ett gästabud med kivOrds 17:1
Verserna
Ords 17:1Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Att börja ett gräl är som att släppa lös en flodOrds 17:14
Verserna
Ords 17:14Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
Det är en ära att bilägga en tvist; varje dåre vill grälaOrds 20:3
Verserna
Ords 20:3Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
Driv ut bespottaren, så upphör gräletOrds 22:10
Verserna
Ords 22:10Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Att blanda sig i andras gräl är som att gripa en hund i öronenOrds 26:17
Verserna
Ords 26:17Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
En trätgirig hustru är som ständigt takdropp en regnig dagOrds 27:15, Ords 25:24
Verserna
Ords 27:15Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
Ords 25:24Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.

På andra ställen

Förlik dig snart med din motpart på vägen till domstolenMatt 5:25
Verserna
Matt 5:25Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.
Om möjligt, håll fred med alla människorRom 12:18
Verserna
Rom 12:18Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.
Dåraktiga spekulationer föder gräl2 Tim 2:23–24
Verserna
2 Tim 2:23–24Men undvik dåraktiga och barnsliga tvistefrågor; du vet ju att de föda av sig strider. Och en Herrens tjänare bör icke strida, utan vara mild mot alla, väl skickad att undervisa, tålig när han får lida.
”Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder?”Jak 4:1
Verserna
Jak 4:1Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne icke av de lustar som föra krig i eder lemmar?

Källor

Ur Nave’s Topical Bible (Orville J. Nave, 1896; allmän egendom): ämnen utvalda, rader förkortade och skrivna med moderna ord, tolkande rader utelämnade; varje vers kontrollerad.

Bibel 1917 · Allmän egendom