Vardagsliv
Barn i Bibeln
Ställen (57) i Bibel 1917, rad för rad, ur Nave’s Topical Bible.
Vid födelsen
- Nyfödda tvättades, gneds in med salt och lindadesHes 16:4
Verserna
Hes 16:4Och vid din födelse gick det så till. När du föddes, skar ingen av din navelsträng, och du blev icke rentvagen med vatten, ej heller ingniden med salt och lindad.
- Jesus lindas och läggs i en krubbaLuk 2:7, Luk 2:12
- En barnmorska knyter en röd tråd om en tvillings hand1 Mos 38:27–30
Verserna
1 Mos 38:27–30När hon nu skulle föda, se, då funnos tvillingar i hennes liv. Och i födslostunden stack den ene fram en hand; då tog hjälpkvinnan en röd tråd och band den om hans hand och sade: »Denne kom först fram.» Men när han därefter åter drog sin hand tillbaka, se, då kom hans broder fram; och hon sade: »Varför har du trängt dig fram?» Och han fick namnet Peres. Därefter kom hans broder fram, han som hade den röda tråden om sin hand, och han fick namnet Sera.
- Esau föds röd och hårig, Jakob håller honom i hälen1 Mos 25:24–26
Verserna
1 Mos 25:24–26När sedan tiden var inne att hon skulle föda, se, då funnos tvillingar i hennes liv. Den som först kom fram var rödlätt och över hela kroppen såsom en hårmantel; och de gåvo honom namnet Esau. Därefter kom hans broder fram, och denne höll med sin hand i Esaus häl; och han fick namnet Jakob. Men Isak var sextio år gammal, när de föddes.
- Pojkar omskars på åttonde dagen1 Mos 17:12, 3 Mos 12:3, Luk 2:21
Verserna
1 Mos 17:12Släkte efter släkte skall vart gossebarn bland eder omskäras, när det är åtta dagar gammalt, jämväl den hemfödde tjänaren och den som är köpt för penningar från något främmande folk, och som icke är av din säd.
3 Mos 12:3Och på åttonde dagen skall barnets förhud omskäras.
Luk 2:21När sedan åtta dagar hade gått till ända och han skulle omskäras, gavs honom namnet Jesus, det namn som hade blivit nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv.
- Föräldrar som bad om ett barn: Isak, Hanna, Sakarias1 Mos 25:21, 1 Sam 1:11, 1 Sam 1:20, Luk 1:13
Verserna
1 Mos 25:21Och Isak bad till HERREN för sin hustru Rebecka, ty hon var ofruktsam; och HERREN bönhörde honom, så att hans hustru Rebecka blev havande.
1 Sam 1:11Och hon gjorde ett löfte och sade: HERRE Sebaot, om du vill se till din tjänarinnas lidande och tänka på mig och icke förgäta din tjänarinna, utan giva din tjänarinna en manlig avkomling, så vill jag giva denne åt HERREN för hela hans liv, och ingen rakkniv skall komma på hans huvud.»
1 Sam 1:20Och Hanna blev havande och födde en son, när tiden hade gått om; denne gav hon namnet Samuel, »ty», sade hon, »av HERREN har jag utbett mig honom.»
Luk 1:13Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Namngivning
- Lea och Rakel ger varje son ett namn och säger varför1 Mos 29:32–35, 1 Mos 30:6–13, 1 Mos 30:22–24
Verserna
1 Mos 29:32–35Och Lea blev havande och födde en son, och hon gav honom namnet Ruben, ty hon tänkte: »HERREN har sett till mitt lidande; ja, nu skall min man hava mig kär.» Och hon blev åter havande och födde en son. Då sade hon: »HERREN har hört att jag har varit försmådd, därför har han givit mig också denne.» Och hon gav honom namnet Simeon. Och åter blev hon havande och födde en son. Då sade hon: »Nu skall väl ändå min man hålla sig till mig; jag har ju fött honom tre söner.» Därav fick denne namnet Levi. Åter blev hon havande och födde en son. Då sade hon: »Nu vill jag tacka HERREN.» Därför gav hon honom namnet Juda. Sedan upphörde hon att föda.
1 Mos 30:6–13Då sade Rakel: »Gud har skaffat rätt åt mig; han har hört min röst och givit mig en son.» Därför gav hon honom namnet Dan Åter blev Bilha, Rakels tjänstekvinna, havande, och hon födde åt Jakob en andre son. Då sade Rakel: »Strider om Gud har jag stritt med min syster och har vunnit seger.» Och hon gav honom namnet Naftali. Då Lea nu såg att hon hade upphört att föda, tog hon sin tjänstekvinna Silpa och gav henne åt Jakob till hustru. Och Silpa, Leas tjänstekvinna, födde åt Jakob en son. Då sade Lea: »Till lycka!» Och hon gav honom namnet Gad. Och Silpa, Leas tjänstekvinna, födde åt Jakob en andre son. Då sade Lea: »Till sällhet för mig! Ja, jungfrur skola prisa mig säll.» Och hon gav honom namnet Aser.
1 Mos 30:22–24Men Gud tänkte på Rakel; Gud hörde henne och gjorde henne fruktsam. Hon blev havande och födde en son. Då sade hon: »Gud har tagit bort min smälek.» Och hon gav honom namnet Josef, i det hon sade: »HERREN give mig ännu en son.»
- Den döende Rakel kallar sin son Ben-Oni; Jakob kallar honom Benjamin1 Mos 35:18
Verserna
1 Mos 35:18Men när hon höll på att giva upp andan, ty hon skulle nu dö, gav hon honom namnet Ben-Oni; men hans fader kallade honom Benjamin.
- Hanna kallar honom Samuel: ”av HERREN har jag utbett mig honom”1 Sam 1:20
Verserna
1 Sam 1:20Och Hanna blev havande och födde en son, när tiden hade gått om; denne gav hon namnet Samuel, »ty», sade hon, »av HERREN har jag utbett mig honom.»
- I-Kabod: ”Härligheten är borta från Israel”1 Sam 4:21
Verserna
1 Sam 4:21Och hon kallade gossen I-Kabod, och sade: »Härligheten är borta från Israel.» Därmed syftade hon på att Guds ark var tagen, så ock på sin svärfader och sin man.
- Faraos dotter kallar honom Mose: ”ur vattnet har jag dragit upp honom”2 Mos 2:10
Verserna
2 Mos 2:10När sedan gossen hade vuxit upp; förde hon honom till Faraos dotter, och denna upptog honom såsom sin son och gav honom namnet Mose, »ty», sade hon, »ur vattnet har jag dragit upp honom».
- Släktingarna vill uppkalla barnet efter fadern; Elisabet säger JohannesLuk 1:59–63
Verserna
Luk 1:59–63Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader. Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.» Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.» Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta. Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
- Grannkvinnorna ger Noomis sonson namnet ObedRut 4:17
Verserna
Rut 4:17Och grannkvinnorna sade: »Noomi har fått en son»; och de gåvo honom namn, de kallade honom Obed. Han blev fader till Isai, Davids fader.
Amning och avvänjning
- Abraham gör ett stort gästabud den dag Isak avvänjs1 Mos 21:8
Verserna
1 Mos 21:8Och barnet växte upp och blev avvant; och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham ett stort gästabud.
- Hanna behåller Samuel tills han är avvand och för honom sedan till Silo1 Sam 1:22–28
Verserna
1 Sam 1:22–28gick Hanna icke med ditupp, utan sade till sin man: »Jag vill vänta, till dess att gossen har blivit avvand, då skall jag föra honom med mig, för att han må ställas fram inför HERRENS ansikte och sedan stanna där för alltid.» Hennes man Elkana sade till henne: »Gör vad du finner för gott; stanna, till dess du har avvant honom; må HERREN allenast uppfylla sitt ord.» Så stannade då hustrun hemma och gav sin son di, till dess hon skulle avvänja honom. Men sedan hon hade avvant honom, tog hon honom med sig ditupp, jämte tre tjurar, en efa mjöl och en vinlägel; så förde hon honom in i HERRENS hus i Silo. Men gossen var ännu helt ung. Och de slaktade tjuren och förde så gossen fram till Eli. Och hon sade: »Hör mig, min herre; så sant du lever, min herre, jag är den kvinna som stod här bredvid dig och bad till HERREN. Om denne gosse bad jag; nu har HERREN givit mig vad jag utbad mig av honom. Därför vill ock jag nu giva honom tillbaka åt HERREN; så länge han lever, skall han vara given åt HERREN.» Och de tillbådo där HERREN.
- Moses egen mor får betalt för att amma honom2 Mos 2:7–9
Verserna
2 Mos 2:7–9Men hans syster frågade Faraos dotter: »Vill du att jag skall gå och kalla hit till dig en hebreisk amma som kan amma upp barnet åt dig?» Faraos dotter svarade henne: »Ja, gå.» Då gick flickan och kallade dit barnets moder. Och Faraos dotter sade till henne: »Tag detta barn med dig, och amma upp det åt mig, så vill jag giva dig lön därför.» Och kvinnan tog barnet och ammade upp det.
- Noomi tar barnet Obed i sin famnRut 4:16
Verserna
Rut 4:16Och Noomi tog barnet och lade det i sin famn och blev dess sköterska.
- En sköterska flyr med Mefiboset, fem år; han faller och blir ofärdig2 Sam 4:4
Verserna
2 Sam 4:4(Också Jonatan, Sauls son, hade lämnat efter sig en son, som nu var ofärdig i fötterna. Han var nämligen fem år gammal, när budskapet om Saul och Jonatan kom från Jisreel, och då tog hans sköterska honom och flydde; men under hennes bråda flykt föll han omkull och blev därefter halt; och han hette Mefiboset.)
- Den lille Joas göms med sin amma undan Atalja2 Kung 11:2
Verserna
2 Kung 11:2Men just när konungabarnen skulle dödas, tog Joseba, konung Jorams dotter, Ahasjas syster, Joas, Ahasjas son, och skaffade honom jämte hans amma hemligen undan, in i sovkammaren; där höll man honom dold för Atalja, så att han icke blev dödad.
Uppväxt
- Varje år gjorde Hanna en liten kåpa åt pojken Samuel1 Sam 2:18–19
Verserna
1 Sam 2:18–19Men Samuel gjorde tjänst inför HERRENS ansikte, och var redan såsom gosse iklädd linne-efod. Därtill plägade hans moder vart år göra åt honom en liten kåpa, som hon hade med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig upp för att offra det årliga slaktoffret.
- Föräldrar undervisade sina barn hemma och längs vägen5 Mos 6:7, 5 Mos 11:19
Verserna
5 Mos 6:7Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp.
5 Mos 11:19och I skolen lära edra barn dem, i det att du talar om dem, när du sitter i ditt hus och när du står upp.
- När din son frågar: ”Vad betyder detta?” – berätta historien för honom2 Mos 13:14
Verserna
2 Mos 13:14Och när din son i framtiden frågar dig: 'Vad betyder detta?', skall du svara honom så: 'Med stark hand har HERREN fört oss ut ur Egypten, ur träldomshuset;
- Fostra barnet i den väg det ska vandraOrds 22:6
Verserna
Ords 22:6Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
- Ordspråk om tuktans risOrds 13:24, Ords 29:15
Verserna
Ords 13:24Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Ords 29:15Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
- Barnen lyssnade när lagen lästes uppJos 8:35, Neh 8:2–3
Verserna
Jos 8:35Icke ett ord av allt det som Mose hade bjudit underlät Josua att uppläsa inför Israels hela församling, med kvinnor och barn, och inför de främlingar som följde med dem.
Neh 8:2–3Då framlade prästen Esra lagen för församlingen, för både män och kvinnor, alla som kunde förstå vad de hörde; detta var på första dagen i sjunde månaden. Och han föreläste därur vid den öppna platsen framför Vattenporten, från dagningen till middagen, för män och kvinnor, dem som kunde förstå det; och allt folket lyssnade till lagboken.
- Barn skuttar och leker på gatornaJob 21:11, Sak 8:5
- Jesus vid tolv års ålder i templet, ställer frågor till lärarnaLuk 2:41–47
Verserna
Luk 2:41–47Nu plägade hans föräldrar årligen vid påskhögtiden begiva sig till Jerusalem. När han var tolv år gammal, gingo de också dit upp, såsom sed var vid högtiden. Men när de hade varit med om alla högtidsdagarna och vände hem igen, stannade gossen Jesus kvar i Jerusalem, utan att hans föräldrar lade märke därtill. De menade att han var med i ressällskapet och vandrade så en dagsled och sökte efter honom bland fränder och vänner. När de då icke funno honom, vände de tillbaka till Jerusalem och sökte efter honom. Och efter tre dagar funno de honom i helgedomen, där han satt mitt ibland lärarna och hörde på dem och frågade dem; och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad över hans förstånd och hans svar.
- Jesus växte i vishet och ålderLuk 2:40, Luk 2:52
- Paulus undervisades vid Gamaliels fötterApg 22:3
Verserna
Apg 22:3»Jag är en judisk man, född i Tarsus i Cilicien, men uppfostrad här i staden och undervisad vid Gamaliels fötter, efter fädernas lag i all dess stränghet. Och jag var en man som nitälskade för Gud, såsom I allasammans i dag gören.
- Timoteus lärde av sin mormor Lois och sin mor Eunice2 Tim 1:5, 2 Tim 3:15
Verserna
2 Tim 1:5då jag erinras om din oskrymtade tro, samma tro som först bodde i din mormoder Lois och din moder Eunice, och som nu -- därom är jag förvissad -- jämväl bor i dig.
2 Tim 3:15och du känner från barndomen de heliga skrifter som kunna giva dig vishet, så att du bliver frälst genom den tro du har i Kristus Jesus.
- Barn ropar ”Hosianna” på tempelplatsenMatt 21:15
Verserna
Matt 21:15Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade: »Hosianna Davids son!», då förtröt detta dem;
- Jesus välsignar de små barnenMatt 19:13–15, Mark 10:13–16
Verserna
Matt 19:13–15Därefter buros barn fram till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och bedja; men lärjungarna visade bort dem. Då sade Jesus: »Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till.» Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.
Mark 10:13–16Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till. Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.» Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
Exempel
- Jakob älskar Josef mest och ger honom en fotsid livklädnad1 Mos 37:3–4
Verserna
1 Mos 37:3–4Men Israel hade Josef kärare än alla sina andra söner, eftersom han hade fött honom på sin ålderdom; och han lät göra åt honom en fotsid livklädnad. Då nu hans bröder sågo att deras fader hade honom kärare än alla hans bröder, blevo de hätska mot honom och kunde icke tala vänligt till honom.
- Lagen skyddar den dubbla arvslotten för den försmådda hustruns förstfödde5 Mos 21:15–17
Verserna
5 Mos 21:15–17Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han försmår, och båda hava fött honom söner, såväl den han älskar som den han försmår, och hans förstfödde son till den försmådda, så får mannen icke, när han åt sina söner utskiftar sin egendom såsom arv, giva förstfödslorätten åt sonen till den älskar, till förfång för sonen till den han försmår, då nu denne är den förstfödde, utan han skall såsom sin förstfödde erkänna sonen till den försmådda och giva honom dubbel lott av allt vad han äger. Ty denne är förstlingen av hans kraft; honom tillhör förstfödslorätten.
- En ung israelitisk flicka berättar för Naamans hustru om profeten2 Kung 5:2–3
Verserna
2 Kung 5:2–3Nu hade araméerna, en gång då de drogo ut på strövtåg, fört med sig såsom fånge ur Israels land en ung flicka, som kom i tjänst hos Naamans hustru. Denna sade till sin fru: »Ack att min herre vore hos profeten i Samaria, så skulle denne nog befria honom från hans spetälska!»
- Joas blir kung vid sju års ålder, Josia vid åtta2 Kung 11:21, 2 Kung 22:1
Verserna
2 Kung 11:21Joas var sju år gammal, när han blev konung.
2 Kung 22:1Josia var åtta år gammal, när han blev konung, och han regerade trettioett år i Jerusalem. Hans moder hette Jedida, Adajas dotter, från Boskat.
- Barn tas som trälar för sina föräldrars skulder2 Kung 4:1, Neh 5:5
Verserna
2 Kung 4:1Och en kvinna som var hustru till en av profetlärjungarna ropade till Elisa och sade: »Min man, din tjänare, har dött, och du vet att din tjänare fruktade HERREN; nu kommer hans fordringsägare och vill taga mina båda söner till trälar.
Neh 5:5Nu äro ju våra kroppar lika goda som våra bröders kroppar, och våra barn lika goda som deras barn; men ändå måste vi giva våra söner och döttrar i träldom, ja, några av våra döttrar hava redan blivit givna i träldom, utan att vi förmå göra något därvid, eftersom våra åkrar och vingårdar äro i andras händer.»
- Farao befaller att hebreiska gossebarn ska kastas i Nilen2 Mos 1:22
Verserna
2 Mos 1:22Då bjöd Farao allt sitt folk och sade: »Alla nyfödda gossebarn skolen I kasta i Nilfloden, men alla flickebarn mån I låta leva.»
- Herodes dödar gossebarnen i Betlehem som är två år och därunderMatt 2:16
Verserna
Matt 2:16När Herodes nu såg att han hade blivit gäckad av de vise männen, blev han mycket vred. Och han sände åstad och lät döda alla de gossebarn i Betlehem och hela området däromkring, som voro två år gamla och därunder, detta enligt den uppgift om tiden, som han hade fått genom att utfråga de vise männen.
- Barnbarn är de gamlas kronaOrds 17:6
Verserna
Ords 17:6De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Källor
Ur Nave’s Topical Bible (Orville J. Nave, 1896; allmän egendom): ämnen utvalda, rader förkortade och skrivna med moderna ord, tolkande rader utelämnade; varje vers kontrollerad.
Bibel 1917 · Allmän egendom