Bible Explorer

Utforska › Teman › Skulder och lån

Vardagsliv

Skulder och lån i Bibeln

Ställen (28) i Bibel 1917, rad för rad, ur Nave’s Topical Bible.

  • Var inte skyldiga någon något, utom att älska varandraRom 13:8
    Verserna
    Rom 13:8Varen ingen något skyldiga -- utom när det gäller kärlek till varandra; ty den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen.
  • Den som lånar blir träl åt den som lånar utOrds 22:7
    Verserna
    Ords 22:7Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
  • Gå inte i borgen för skulder, annars kan din säng tas ifrån digOrds 22:26–27, Ords 11:15
    Verserna
    Ords 22:26–27Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån. Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
    Ords 11:15En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
  • Har du gått i borgen för din nästa? Gå genast och lös digOrds 6:1–5
    Verserna
    Ords 6:1–5Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande, om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal, då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom, unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer. Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

I lagen

  • Ingen ränta av en fattig landsman; av en främling var det tillåtet2 Mos 22:25, 5 Mos 23:19–20
    Verserna
    2 Mos 22:25Lånar du penningar åt någon fattig hos dig bland mitt folk, så skall du icke handla mot honom såsom en ockrare; I skolen icke pålägga honom någon ränta.
    5 Mos 23:19–20Du skall icke taga ränta av din broder, varken på penningar eller på livsmedel eller på något annat varpå ränta kan tagas. Av utlänningen må du taga ränta, men icke av din broder, på det att HERREN, din Gud, i allt vad du företager dig, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning.
  • En mantel som tagits som pant lämnas tillbaka före solnedgången2 Mos 22:26–27, 5 Mos 24:12–13
    Verserna
    2 Mos 22:26–27Har du av din nästa tagit hans mantel i pant, så skall du giva den tillbaka åt honom, innan solen går ned; den är ju det enda täcke han har, och med den skyler han sin kropp. Vad skall han eljest hava på sig, när han ligger och sover? Om han måste ropa till mig, så skall jag höra, ty jag är barmhärtig.
    5 Mos 24:12–13Och om det är en fattig man, så skall du icke hava hans pant till täcke, när du ligger och sover. Du skall giva honom panten tillbaka, när solen går ned, så att han kan hava sin mantel på sig när han ligger och sover, och så välsigna dig; och detta skall lända dig till rättfärdighet inför HERREN, din Gud.
  • Långivaren väntar utanför tills panten bärs ut5 Mos 24:10–11
    Verserna
    5 Mos 24:10–11Om du giver något lån åt din nästa, så skall du icke gå in i hans hus och taga pant av honom. Du skall stanna utanför, och mannen som du har lånat åt skall bära ut panten till dig.
  • Kvarnstenar får inte tas som pant5 Mos 24:6
    Verserna
    5 Mos 24:6Man skall icke taga handkvarnen eller ens kvarnens översten i pant, ty den så gör tager livet i pant.
  • Skulder efterskänks vart sjunde år5 Mos 15:1–3
    Verserna
    5 Mos 15:1–3Vart sjunde år skall du låta vara ett friår. Och så skall förhålla sig med det friåret: Var långivare som har lånat något åt sin nästa skall då efterskänka sin fordran. Han får då icke kräva sin nästa och broder, ty ett HERRENS friår har då blivit utlyst. En utlänning må du kräva, men om du har något att fordra av din broder, skall du efterskänka det.
  • En landsman som säljer sig själv arbetar som daglönare3 Mos 25:39–41
    Verserna
    3 Mos 25:39–41Om din broder råkar i armod hos dig och säljer sig åt dig, skall du icke låta honom göra trälarbete; såsom en daglönare och en inhysesman skall han vara hos dig; intill jubelåret skall han tjäna hos dig. Då skall du giva honom fri, honom själv och hans barn med honom; och han skall återfå sin släktegendom, sin fädernebesittning skall han återfå.
  • Ett lånat djur som dör måste ersättas fullt ut2 Mos 22:14
    Verserna
    2 Mos 22:14Om någon lånar ett djur av en annan, och detta bliver skadat eller dör, och dess ägare därvid icke är tillstädes, så skall han giva full ersättning.

Exempel

  • Juda lämnar sin signetring, sitt snöre och sin stav som pant1 Mos 38:17–18
    Verserna
    1 Mos 38:17–18Han sade: »Jag vill sända dig en killing ur min hjord.» Hon svarade: »Ja, om du giver mig pant, till dess du sänder den.» Han sade: »Vad skall jag då giva dig i pant?» Hon svarade: »Din signetring, din snodd och staven som du har i din hand.» Då gav han henne detta och gick in till henne, och hon blev havande genom honom.
  • Alla som har skulder samlas kring David1 Sam 22:2
    Verserna
    1 Sam 22:2Och till honom församlade sig alla slags män som voro i något trångmål, alla som ansattes av fordringsägare och alla missnöjda, och han blev deras hövding; vid pass fyra hundra man slöto sig så till honom.
  • En fordringsägare kommer för att ta en änkas två söner som trälar2 Kung 4:1–7
    Verserna
    2 Kung 4:1–7Och en kvinna som var hustru till en av profetlärjungarna ropade till Elisa och sade: »Min man, din tjänare, har dött, och du vet att din tjänare fruktade HERREN; nu kommer hans fordringsägare och vill taga mina båda söner till trälar. Elisa sade till henne: »Vad kan jag göra för dig? Säg mig, vad har du i huset?» Hon svarade: »Din tjänarinna har intet annat i huset än en flaska smörjelseolja.» Då sade han: »Gå och låna dig kärl utifrån av alla dina grannar, tomma kärl, men icke för få. Gå så in, och stäng igen dörren om dig och dina söner, och gjut i alla dessa kärl; och när ett kärl är fullt, så flytta undan det.» Då gick hon ifrån honom. Och sedan hon hade stängt igen dörren om sig och sina söner, buro de fram kärlen till henne, och hon göt i. Och när kärlen voro fulla, sade hon till sin son: »Bär fram åt mig ännu ett kärl.» Men han svarade henne: »Här finnes intet kärl mer. Då stannade oljan av. Och hon kom och berättade detta för gudsmannen. Då sade han: »Gå och sälj oljan, och betala din skuld. Sedan må du med dina söner leva av det som bliver över.»
  • ”yxan var ju lånad” – ett yxjärn faller i Jordan2 Kung 6:4–6
    Verserna
    2 Kung 6:4–6Så gick han med dem. Och när de kommo till Jordan, begynte de hugga ned träd. Men under det att en av dem höll på att fälla en stock, föll yxjärnet i vattnet. Då gav han upp ett rop och sade: »Ack, min herre, yxan var ju lånad.» Gudsmannen frågade: »Var föll den i?» Och han visade honom stället. Då högg han av ett stycke trä och kastade det i där och fick så järnet att flyta upp.
  • Hungersnöd: folket pantsätter åkrar och hus; Nehemja stoppar ockretNeh 5:3–5, Neh 5:10–12
    Verserna
    Neh 5:3–5Och några sade: »Våra åkrar, vingårdar och hus måste vi pantsätta; låt oss få säd till att stilla vår hunger.» Och andra sade: »Vi hava måst låna penningar på våra åkrar och vingårdar till skatten åt konungen. Nu äro ju våra kroppar lika goda som våra bröders kroppar, och våra barn lika goda som deras barn; men ändå måste vi giva våra söner och döttrar i träldom, ja, några av våra döttrar hava redan blivit givna i träldom, utan att vi förmå göra något därvid, eftersom våra åkrar och vingårdar äro i andras händer.»
    Neh 5:10–12Också jag och mina bröder och mina tjänare hava penningar och säd att fordra av dem; låt oss nu avstå från vår fordran. Given dem redan i dag tillbaka deras åkrar, vingårdar, olivplanteringar och hus, och skänken efter den ränta på penningarna, på säden, på vinet och oljan, som I haven att fordra av dem.» De svarade: »Vi vilja giva det tillbaka och icke utkräva något av dem; vi vilja göra såsom du har sagt.» Och jag tog en ed av dem, sedan jag hade tillkallat prästerna, att de skulle göra så.
  • En fattig familjs dibarn tas i pant för en skuldJob 24:9
    Verserna
    Job 24:9Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
  • Kläder tagna i pantJob 22:6, Am 2:8
    Verserna
    Job 22:6Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
    Am 2:8På pantade kläder sträcker man sig invid vart altare, och bötfälldas vin dricker man i sin Guds hus
  • Liknelse: en tjänare som är skyldig tio tusen talenterMatt 18:23–34
    Verserna
    Matt 18:23–34Alltså är det med himmelriket, såsom när en konung ville hålla räkenskap med sina tjänare. Och när han begynte hålla räkenskap, förde man fram till honom en som var skyldig honom tio tusen pund. Men då denna icke kunde betala, bjöd hans herre att han skulle säljas, så ock hans hustru och barn och allt vad han ägde, för att skulden måtte bliva betald. Då föll tjänaren ned för hans fötter och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans.' Och tjänarens herre ömkade sig över honom och gav honom fri och efterskänkte honom hans skuld. Men när samme tjänare kom ut, träffade han på en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra silverpenningar; och han tog fast denne och grep honom vid strupen och sade: 'Betala vad du är skyldig.' Då föll hans medtjänare ned och bad honom och sade: 'Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig.' Men han ville icke, utan gick åstad och lät sätta honom i fängelse, till dess han hade betalt vad han var skyldig. Då nu hans medtjänare sågo det som skedde, togo de mycket illa vid sig och gingo och berättade för sin herre allt som hade skett. Då kallade hans herre honom till sig och sade till honom: 'Du onde tjänare, allt vad du var skyldig efterskänkte jag dig, eftersom du bad mig därom. Borde då icke också du hava förbarmat dig över din medtjänare, såsom jag förbarmade mig över dig?' Och i sin vrede överlämnade hans herre honom i fångknektarnas våld, intill dess han hade betalt allt vad han var skyldig.
  • Liknelse: två gäldenärer som är skyldiga fem hundra och femtio denarerLuk 7:41–42
    Verserna
    Luk 7:41–42»En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio. Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?»
  • Förlik dig med din motpart på vägen till domstolenMatt 5:25–26
    Verserna
    Matt 5:25–26Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse. Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.
  • Låna ut utan att vänta något tillbakaLuk 6:34–35
    Verserna
    Luk 6:34–35Och om I lånen åt dem av vilka I kunnen hoppas att själva få något, vad tack kunnen I få därför? Också syndare låna ju åt syndare för att få lika igen. Nej, älsken edra ovänner, och gören gott och given lån utan att hoppas på någon gengäld. Då skall eder lön bliva stor, och då skolen I vara den Högstes barn; ty han är mild mot de otacksamma och onda.
  • Paulus till Filemon: ”för upp det på min räkning … Jag skall själv betala det”Filem 1:18–19
    Verserna
    Filem 1:18–19Har han gjort dig någon orätt, eller är han dig något skyldig, så för upp det på min räkning. Jag, Paulus, skriver här med egen hand: »Jag skall själv betala det.» Jag skulle också kunna säga: »För upp det på din räkning.» Ty du har ju en ännu större skuld till mig, nämligen -- dig själv.

Källor

Ur Nave’s Topical Bible (Orville J. Nave, 1896; allmän egendom): ämnen utvalda, rader förkortade och skrivna med moderna ord, tolkande rader utelämnade; varje vers kontrollerad.

Bibel 1917 · Allmän egendom