Bible Explorer

Utforska › Teman › Bröllop och äktenskap

Vardagsliv

Bröllop och äktenskap i Bibeln

Ställen (53) i Bibel 1917, rad för rad, ur Nave’s Topical Bible.

Seder

  • Föräldrar valde hustrur åt sina söner1 Mos 21:21, 1 Mos 24:3–4, 1 Mos 28:1–2, Jer 29:6
    Verserna
    1 Mos 21:21Han bodde i öknen Paran; och hans moder tog en hustru åt honom från Egyptens land.
    1 Mos 24:3–4jag vill av dig taga en ed vid HERREN, himmelens Gud och jordens Gud, att du icke till hustru åt min son skall taga en dotter till någon av kananéerna bland vilka jag bor, utan att du skall gå till mitt eget land och till min släkt och där taga hustru åt min son Isak.»
    1 Mos 28:1–2Då kallade Isak till sig Jakob och välsignade honom; och han bjöd honom och sade till honom: »Tag dig icke till hustru någon av Kanaans döttrar, utan stå upp och begiv dig till Paddan-Aram, till Betuels, din morfaders, hus, och tag dig en hustru därifrån, någon av Labans, din morbroders, döttrar.
    Jer 29:6Tagen hustrur, och föden söner och döttrar; och tagen hustrur åt edra söner och given edra döttrar åt män, och må dessa föda söner och döttrar; och föröken eder där, och förminskens icke.
  • Simson ber sina föräldrar skaffa honom en filisteisk hustruDom 14:2
    Verserna
    Dom 14:2Och när han kom upp därifrån, omtalade han det för sin fader och moder och sade: »Jag har i Timna sett en kvinna, en av filistéernas döttrar; henne mån I nu skaffa mig till hustru.»
  • Rebecka tillfrågas: ”Vill du resa med denne man?”1 Mos 24:57–58
    Verserna
    1 Mos 24:57–58Då sade de: »Vi vilja kalla hit flickan och fråga henne själv.» Och de kallade Rebecka till sig och sade till henne: »Vill du resa med denne man?» Hon svarade: »Ja.»
  • Rebecka höljer sig i sin slöja när hon möter Isak1 Mos 24:65
    Verserna
    1 Mos 24:65och hon frågade tjänaren: »Vem är den mannen som kommer emot oss där på fältet?» Tjänaren svarade: »Det är min herre.» Då tog hon sin slöja och höljde sig i den.
  • Smycken och kläder åt bruden, gåvor åt hennes familj1 Mos 24:53
    Verserna
    1 Mos 24:53Sedan tog tjänaren fram smycken av silver och guld, så ock kläder, och gav detta åt Rebecka. Jämväl åt hennes broder och hennes moder gav han dyrbara skänker.
  • En brudgåva betalades till brudens far1 Mos 34:12, 2 Mos 22:16–17
    Verserna
    1 Mos 34:12Begären av mig huru stor brudgåva och skänk som helst; jag vill giva vad I fordren av mig; given mig allenast flickan till hustru.»
    2 Mos 22:16–17Om någon förför en jungfru som icke är trolovad och lägrar henne, så skall han giva brudgåva för henne och taga henne till hustru. Vägrar hennes fader att giva henne åt honom, då skall han gälda en så stor penningsumma som man plägar giva i brudgåva för en jungfru.
  • Laban: det är inte sed att gifta bort den yngre före den äldre1 Mos 29:26
    Verserna
    1 Mos 29:26Laban svarade: »Det är icke sed på vår ort att man giver bort den yngre före den äldre.
  • En veckas bröllopsfest1 Mos 29:22, 1 Mos 29:27–28
    Verserna
    1 Mos 29:22Då bjöd Laban tillhopa allt folket på orten och gjorde ett gästabud.
    1 Mos 29:27–28Låt nu dennas bröllopsvecka gå till ända, så vilja vi giva dig också den andra, mot det att du gör tjänst hos mig i ännu ytterligare sju år.» Och Jakob samtyckte härtill och lät hennes bröllopsvecka gå till ända. Sedan gav han honom sin dotter Rakel till hustru.
  • Brudgummen höll ett gästabud i sju dagar med trettio följeslagareDom 14:10–12
    Verserna
    Dom 14:10–12När nu hans fader kom ned till kvinnan, gjorde Simson där ett gästabud, ty så plägade de unga männen göra. Och när de fingo se honom, skaffade de trettio bröllopssvenner, som skulle vara hos honom. Till dem sade Simson: »Jag vill förelägga eder en gåta; om I under de sju gästabudsdagarna sägen mig lösningen på den och gissen rätt, så skall jag giva eder trettio fina linneskjortor och trettio högtidsdräkter.
  • En bruds smycken och bröllopsgördelJer 2:32, Jes 61:10
    Verserna
    Jer 2:32Icke förgäter en jungfru sina smycken eller en brud sin gördel? Men mitt folk har förgätit mig sedan urminnes tid.
    Jes 61:10Jag gläder mig storligen i HERREN, och min själ fröjdar sig i min Gud, ty han har iklätt mig frälsningens klädnad och höljt mig i rättfärdighetens mantel, likasom när en brudgum sätter högtidsbindeln på sitt huvud eller likasom när en brud pryder sig med sina smycken.
  • En prinsessa i guldvirkad dräkt med sina väninnorPs 45:14–15
    Verserna
    Ps 45:14–15Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt, i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.
  • Salomos krona från hans mor på hans bröllopsdagHöga v 3:11
    Verserna
    Höga v 3:11I Sions döttrar, gån ut och skåden konung Salomo med lust, skåden kransen som hans moder har krönt honom med på hans bröllopsdag, på hans hjärtefröjds dag.
  • Brudgummens och brudens röster fyllde gatornaJer 7:34
    Verserna
    Jer 7:34Och i Juda städer och på Jerusalems gator skall jag göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, ty landet skall bliva ödelagt.
  • Tio brudtärnor med lampor går ut för att möta brudgummen (en liknelse)Matt 25:1–6
    Verserna
    Matt 25:1–6»Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen. Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga. De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig. De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna. Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade. Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'
  • Gästerna väntades bära bröllopskläder (en liknelse)Matt 22:11–12
    Verserna
    Matt 22:11–12Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder. Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
  • Äktenskapet bevittnas av de äldste i stadsportenRut 4:9–11
    Verserna
    Rut 4:9–11Då sade Boas till de äldste och till allt folket: »I ären i dag vittnen till att jag nu har köpt av Noomis hand allt vad som har tillhört Kiljon och Mahelon. Därjämte har jag ock köpt moabitiskan Rut, Mahelons hustru, till hustru åt mig, för att uppväcka den dödes namn och fästa det vid hans arvedel, på det att den dödes namn icke må bliva utrotat bland hans bröder eller ur porten till hans stad. I ären i dag vittnen härtill.» Och allt folket i stadsporten, så ock de äldste, svarade: »Ja, och HERREN låte den kvinna som nu går in i ditt hus bliva lik Rakel och Lea, de båda som hava byggt upp Israels hus. Och må du förkovra dig storligen i Efrata och göra dig ett namn i Bet-Lehem.
  • Josef kallas Marias man medan de ännu bara är trolovadeMatt 1:18–19, Luk 1:27
    Verserna
    Matt 1:18–19Med Jesu Kristi födelse gick det så till. Sedan Maria, hans moder, hade blivit trolovad med Josef, befanns hon, förrän de kommo tillsammans, vara havande av helig ande. Nu var Josef, hennes man, en rättsinnig man och ville icke utsätta henne for vanära; därför beslöt han att hemligen skilja sig från henne.
    Luk 1:27till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.

I lagen

  • En nygift man är fri från krigstjänst i ett år5 Mos 24:5
    Verserna
    5 Mos 24:5Om en man nyligen har tagit sig hustru, behöver han icke gå i krigstjänst, ej heller må någon annan tjänstgöring åläggas honom. Han skall vara fri ett år för att stanna hemma och glädja den hustru han har tagit.
  • En broder gifter sig med sin broders barnlösa änka5 Mos 25:5–10, 1 Mos 38:8, Mark 12:19
    Verserna
    5 Mos 25:5–10När bröder bo tillsammans, och en av dem dör barnlös, då skall den dödes hustru icke gifta sig med någon främmande man utom släkten; hennes svåger skall gå in till henne och taga henne till hustru, och så äkta henne i sin broders ställe. Och den förste son hon föder skall upptaga den döde broderns namn, för att dennes namn icke må utplånas ur Israel. Men om mannen icke vill taga sin svägerska till äkta, så skall svägerskan gå upp i porten, till de äldste, och säga: Min svåger vägrar att upprätthålla sin broders namn i Israel; han vill icke äkta mig i sin broders ställe.» Då skola de äldste i staden där han bor kalla honom till sig och tala med honom. Om han då står fast och säger: »Jag vill icke taga henne till äkta», så skall hans svägerska träda fram till honom inför de äldstes ögon och draga skon av hans fot och spotta honom i ansiktet och betyga och säga: »Så gör man med den man som icke vill uppbygga sin broders hus.» Och hans hus skall sedan i Israel heta »den barfotades hus».
    1 Mos 38:8Då sade Juda till Onan: »Gå in till din broders hustru, äkta henne i din broders ställe och skaffa avkomma åt din broder.»
    Mark 12:19»Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som dör, och som efterlämnar hustru, men icke lämnar barn efter sig, så skall han taga sin broders hustru till äkta och skaffa avkomma åt sin broder.
  • Selofhads döttrar måste gifta sig inom sin faders stam4 Mos 36:6–8
    Verserna
    4 Mos 36:6–8Detta är vad HERREN bjuder angående Selofhads döttrar; han säger: De må gifta sig med vem de finna för gott, allenast de gifta sig inom en släkt som hör till deras egen fädernestam. Ty en arvedel som tillhör någon, av Israels barn må icke gå över från en stam till en annan, utan Israels barn skola behålla kvar var och en sin fädernestams arvedel. Och när en kvinna som inom någon av Israels barns stammar har kommit i besittning av en arvedel gifter sig, skall det vara med en man av någon släkt som hör till hennes egen fädernestam, så att Israels barn förbliva i besittning var och en av sina fäders arvedel.
  • Präster får inte gifta sig med en frånskild kvinna3 Mos 21:7, 3 Mos 21:13–14
    Verserna
    3 Mos 21:7Ingen av dem skall taga till hustru en sköka eller en vanärad kvinna, ej heller skall någon taga till hustru en kvinna som har blivit förskjuten av sin man, ty prästen är helgad åt sin Gud.
    3 Mos 21:13–14Till hustru skall han taga en kvinna som är jungfru. En änka eller en förskjuten hustru eller en vanärad kvinna, en sköka -- en sådan får han icke taga, utan en jungfru bland sina fränder skall han taga till hustru,
  • En tillfångatagen kvinna sörjer först sina föräldrar en hel månad5 Mos 21:10–13
    Verserna
    5 Mos 21:10–13Om HERREN, din Gud, när du drager ut i krig mot dina fiender, giver dem i din hand, så att du tager fångar, och du då bland fångarna får se någon skön kvinna som du fäster dig vid, och som du vill taga till hustru åt dig, så skall du föra henne in i ditt hus, och hon skall raka sitt huvud och ansa sina naglar. Och hon skall lägga av de kläder hon bar såsom fånge och skall bo i ditt hus och få begråta sin fader och sin moder en månads tid; därefter må du gå in till henne och äkta henne, så att hon bliver din hustru.
  • Israeliterna får inte gifta sig med Kanaans folk5 Mos 7:3
    Verserna
    5 Mos 7:3Du skall icke befrynda dig med dem; dina döttrar skall du icke giva åt deras söner, och deras döttrar skall du icke taga till hustrur åt dina söner.

Exempel

  • Abraham gifte sig med Sara, sin halvsyster1 Mos 11:29, 1 Mos 20:12
    Verserna
    1 Mos 11:29Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.
    1 Mos 20:12Hon är också verkligen min syster, min faders dotter, fastän icke min moders dotter; och så blev hon min hustru.
  • Isak älskade Rebecka och blev tröstad efter sin mors död1 Mos 24:67
    Verserna
    1 Mos 24:67Och Isak förde henne in i sin moder Saras tält; och han tog Rebecka till sig, och hon blev hans hustru, och han hade henne kär. Så blev Isak tröstad i sorgen efter sin moder.
  • Jakob tjänar sju år för Rakel; de tycks honom som några få dagar1 Mos 29:18–20
    Verserna
    1 Mos 29:18–20Och Jakob hade fattat kärlek till Rakel; därför sade han: »Jag vill tjäna dig i sju år för Rakel, din yngre dotter.» Laban svarade: »Det är bättre att jag giver henne åt dig, än att jag skulle giva henne åt någon annan; bliv kvar hos mig.» Så tjänade Jakob för Rakel i sju år, och det tycktes honom vara allenast några dagar; så kär hade han henne.
  • Jakob får först Lea, sedan Rakel1 Mos 29:21–28
    Verserna
    1 Mos 29:21–28Därefter sade Jakob till Laban: »Giv mig min hustru, ty min tid är nu förlupen; låt mig gå in till henne.» Då bjöd Laban tillhopa allt folket på orten och gjorde ett gästabud. Men när aftonen kom, tog han sin dotter Lea och förde henne till honom, och han gick in till henne. Och Laban gav sin tjänstekvinna Silpa åt sin dotter Lea till tjänstekvinna. Om morgonen fick Jakob se att det var Lea. Då sade han till Laban: »Vad har du gjort mot mig? Var det icke för Rakel jag tjänade hos dig? Varför har du så bedragit mig?» Laban svarade: »Det är icke sed på vår ort att man giver bort den yngre före den äldre. Låt nu dennas bröllopsvecka gå till ända, så vilja vi giva dig också den andra, mot det att du gör tjänst hos mig i ännu ytterligare sju år.» Och Jakob samtyckte härtill och lät hennes bröllopsvecka gå till ända. Sedan gav han honom sin dotter Rakel till hustru.
  • Kaleb ger sin dotter Aksa åt den som intar Kirjat-SeferDom 1:12–13
    Verserna
    Dom 1:12–13Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.» När då Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.
  • Saul lovar sin dotter åt den som dödar Goljat1 Sam 17:25, 1 Sam 18:17
    Verserna
    1 Sam 17:25Och Israels män sade: »Sen I mannen där, som nu träder upp? Han träder upp för att smäda Israel. Men den man som slår ned honom vill konungen begåva med stor rikedom, och åt honom vill han giva sin dotter, och hans faders hus vill han göra skattefritt i Israel.»
    1 Sam 18:17Och Saul sade till David: »Se, min äldsta dotter, Merab, vill jag giva dig till hustru; skicka dig allenast såsom en tapper man i min tjänst, och för HERRENS krig.» Ty Saul tänkte: »Min hand må icke drabba honom, filistéernas hand må drabba honom.»
  • Saul begär hundra filistéers förhudar; David för fram två hundra1 Sam 18:25–27, 2 Sam 3:14
    Verserna
    1 Sam 18:25–27Då tillsade Saul dem att de skulle säga så till David: »Konungen begär ingen annan brudgåva än förhudarna av ett hundra filistéer, för att hämnd så må tagas på konungens fiender.» Saul hoppades nämligen att han skulle få David fälld genom filistéernas hand. När så hans tjänare omtalade för David vad han hade sagt, ville David gärna på det villkoret bliva konungens måg; och innan tiden ännu var förlupen, stod David upp och drog åstad med sina män och slog av filistéerna två hundra man. Och David tog deras förhudar med sig, och fulla antalet blev överlämnat åt konungen, för att han skulle bliva konungens måg. Och Saul gav honom så sin dotter Mikal till hustru.
    2 Sam 3:14Därefter skickade David sändebud till Is-Boset, Sauls son, och lät säga: »Giv mig åter min hustru Mikal, som jag förvärvade mig för ett hundra filistéers förhudar.»
  • Boas tar Rut till hustru inför vittnenRut 4:5, Rut 4:10
    Verserna
    Rut 4:5Då sade Boas: »När du köper åkern av Noomis hand, då köper du den ock av moabitiskan Rut, den dödes hustru, med skyldighet att uppväcka den dödes namn och fästa det vid hans arvedel.»
    Rut 4:10Därjämte har jag ock köpt moabitiskan Rut, Mahelons hustru, till hustru åt mig, för att uppväcka den dödes namn och fästa det vid hans arvedel, på det att den dödes namn icke må bliva utrotat bland hans bröder eller ur porten till hans stad. I ären i dag vittnen härtill.»
  • Benjaminiterna rövar hustrur bland de dansande flickorna i SiloDom 21:21–23
    Verserna
    Dom 21:21–23När I då fån se Silos döttrar komma ut för att uppföra sina dansar, skolen I komma fram ur vingårdarna, och var och en av eder skall bland Silos döttrar rycka till sig en som kan bliva hans hustru; därefter skolen I begiva eder hem till Benjamins land. Om sedan deras fäder eller deras bröder komma och beklaga sig för oss, vilja vi säga till dem: 'Förunnen oss dem; ty ingen av oss har tagit sig någon hustru i kriget. I haven ju då icke själva givit dem åt dessa; ty i sådant fall haden I ådragit eder skuld.'» Och Benjamins barn gjorde så och skaffade sig hustrur, lika många som de själva voro, bland de dansande kvinnor som de rövade. Sedan begåvo de sig tillbaka till sin arvedel och byggde åter upp städerna och bosatte sig i dem.
  • Ahasveros gör Ester till drottning och håller ett gästabud till hennes äraEst 2:17–18
    Verserna
    Est 2:17–18Och Ester blev konungen kärare än alla de andra kvinnorna, och hon fann nåd och ynnest inför honom mer än alla de andra jungfrurna, så att han satte en kunglig krona på hennes huvud och gjorde henne till drottning i Vastis ställe. Och konungen gjorde ett stort gästabud för alla sina furstar och tjänare, ett gästabud till Esters ära; och han beviljade skattelindring åt sina hövdingdömen och delade ut skänker, såsom det hövdes en konung.
  • Hosea köper en kvinna för femton siklar silver och kornHos 3:2
    Verserna
    Hos 3:2Och jag köpte henne åt mig och gav för henne femton siklar silver och en homer korn, och därutöver en letek korn.
  • Jesus och hans lärjungar på ett bröllop i KanaJoh 2:1–10
    Verserna
    Joh 2:1–10På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där. Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet. Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: »De hava intet vin.» Jesus svarade henne: »Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen.» Hans moder sade då till tjänarna: »Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.» Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var. Jesus sade till dem: »Fyllen krukorna med vatten.» Och de fyllde dem ända till brädden. Sedan sade han till dem: »Ösen nu upp och bären till övertjänaren.» Och de gjorde så. Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen. och sade till honom: »Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu.»
  • Apostlarna tog med sig sina hustrur på sina resor1 Kor 9:5
    Verserna
    1 Kor 9:5Skulle vi icke hava rätt att få såsom hustru föra med oss på våra resor någon som är en syster, vi likaväl som de andra apostlarna och Herrens bröder och särskilt Cefas?

Ur Ordspråksboken

  • Den som har funnit en hustru har funnit något gottOrds 18:22
    Verserna
    Ords 18:22Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
  • Bättre ett hörn på taket än ett hus med en trätgirig hustruOrds 21:9, Ords 21:19
    Verserna
    Ords 21:9Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
    Ords 21:19Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.

Källor

Ur Nave’s Topical Bible (Orville J. Nave, 1896; allmän egendom): ämnen utvalda, rader förkortade och skrivna med moderna ord, tolkande rader utelämnade; varje vers kontrollerad.

Bibel 1917 · Allmän egendom