Skatter i Bibeln

• Var och en som räknades i folkräkningen betalade en halv sikel2 Mos 30:11–16, 2 Mos 38:26
  Verserna

  2 Mos 30:11–16Och HERREN talade till Mose och sade: När du räknar antalet av Israels barn, nämligen av dem som inmönstras, skall vid mönstringen var och en giva åt HERREN en försoningsgåva för sig, på det att ingen hemsökelse må drabba dem vid mönstringen. Detta är vad var och en som upptages bland de inmönstrade skall giva: en halv sikel, efter helgedomssikelns vikt -- sikeln räknad till tjugu gera -- en halv sikel såsom offergärd åt HERREN, Var och en som upptages bland de inmönstrade, var och en som är tjugu år gammal eller därutöver, skall giva detta såsom offergärd åt HERREN. Den rike skall icke giva mer och den fattige icke mindre än en halv sikel, när I given offergärden åt HERREN, till att bringa försoning för eder. Och du skall taga försoningspenningarna av Israels barn och använda dem till arbetet vid uppenbarelsetältet. Så skall ske, för att Israels barn må vara i åminnelse inför HERRENS ansikte, och för att försoning må bringas för eder.

  2 Mos 38:26En beka, det är en halv sikel, efter helgedomssikelns vikt, kom på var person, på var och en som upptogs bland de inmönstrade, var och en som var tjugu år gammal eller därutöver: sex hundra tre tusen fem hundra femtio personer.
• En tredjedels sikel årligen till Guds husNeh 10:32
  Verserna

  Neh 10:32Och vi fastställde för oss den förpliktelsen att såsom vår gärd årligen erlägga en tredjedels sikel till tjänsten i vår Guds hus,
• Josef: en femtedel av Egyptens skörd går till Farao1 Mos 41:34, 1 Mos 47:24
  Verserna

  1 Mos 41:34Må Farao göra så; må han ock förordna tillsyningsmän över landet och taga upp femtedelen av avkastningen i Egyptens land under de sju ymniga åren.

  1 Mos 47:24Och när grödan kommer in, skolen I giva en femtedel åt Farao; men fyra femtedelar skolen I själva hava till utsäde på åkern och till föda för eder och dem som I haven i edra hus och till föda för edra barn.»
• Bara de egyptiska prästernas jord tillhör inte Farao1 Mos 47:26
  Verserna

  1 Mos 47:26Så gjorde Josef det till en stadga, som ännu i dag gäller för Egyptens jord, att man skulle giva femtedelen åt Farao. Allenast prästernas jord blev icke Faraos egendom.
• En persisk kung befriar präster och tempeltjänare från skattEsr 7:24
  Verserna

  Esr 7:24Och vi göra eder veterligt att ingen skall hava makt att lägga skatt, tull eller vägpenningar på någon präst eller levit, sångare, dörrvaktare, tempelträl eller annan tjänare i detta Guds hus.
• Familjen till den som dödar Goljat ska bli skattefri1 Sam 17:25
  Verserna

  1 Sam 17:25Och Israels män sade: »Sen I mannen där, som nu träder upp? Han träder upp för att smäda Israel. Men den man som slår ned honom vill konungen begåva med stor rikedom, och åt honom vill han giva sin dotter, och hans faders hus vill han göra skattefritt i Israel.»
• Skattelindring vid Esters gästabudEst 2:18
  Verserna

  Est 2:18Och konungen gjorde ett stort gästabud för alla sina furstar och tjänare, ett gästabud till Esters ära; och han beviljade skattelindring åt sina hövdingdömen och delade ut skänker, såsom det hövdes en konung.
• Ahasveros lägger skatt ända ut till havets öarEst 10:1
  Verserna

  Est 10:1Och konung Ahasveros tog skatt både av fastlandet och av öarna i havet.

Kungar och skatter

• Salomos tolv fogdar försörjer hovet var sin månad1 Kung 4:7
  Verserna

  1 Kung 4:7Och Salomo hade satt över hela Israel tolv fogdar, som skulle sörja för vad konungen och hans hus behövde; var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja för dessa behov.
• Salomos förråd för en enda dag1 Kung 4:22–23
  Verserna

  1 Kung 4:22–23Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl, tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.
• Tvångsarbete för Salomos byggnader1 Kung 9:15
  Verserna

  1 Kung 9:15Och på följande sätt förhöll det sig med det arbetsfolk som konung Salomo bådade upp för att bygga HERRENS hus och hans eget hus och Millo, ävensom Jerusalems murar, så ock Hasor, Megiddo och Geser.
• Adoram hade uppsikt över tvångsarbetet2 Sam 20:24, 1 Kung 4:6
  Verserna

  2 Sam 20:24Adoram hade uppsikten över de allmänna arbetena, och Josafat, Ahiluds son, var kansler.

  1 Kung 4:6Ahisar var överhovmästare; Adoniram, Abdas son, hade uppsikten över de allmänna arbetena.
• Israel ber Rehabeam lätta det tunga oket1 Kung 12:4
  Verserna

  1 Kung 12:4»Din fader gjorde vårt ok för svårt; men lätta nu du det svåra arbete och det tunga ok som din fader lade på oss, så vilja vi tjäna dig.»
• Israel stenar Adoram till döds; Rehabeam flyr1 Kung 12:18
  Verserna

  1 Kung 12:18Och när konung Rehabeam sände åstad Adoram, som hade uppsikten över de allmänna arbetena, stenade hela Israel denne till döds; och konung Rehabeam själv måste med hast stiga upp i sin vagn och fly till Jerusalem.
• Menahem ger Pul tusen talenter silver2 Kung 15:19–20
  Verserna

  2 Kung 15:19–20Och Pul, konungen i Assyrien, föll in i landet; då gav Menahem åt Pul tusen talenter silver, för att han skulle understödja honom och befästa konungadömet i hans hand. Och de penningar som Menahem skulle giva åt konungen i Assyrien tog han ut genom att lägga skatt på alla rika män i Israel, en skatt av femtio siklar silver på var och en. Så vände då konungen i Assyrien tillbaka och stannade icke där i landet.
• Jojakim skattlägger landet för att betala Farao Neko2 Kung 23:35
  Verserna

  2 Kung 23:35Och Jojakim betalade ut silvret och guldet åt Farao; men han måste skattlägga landet för att kunna utbetala dessa penningar enligt Faraos befallning. Efter som var och en av folket i landet blev uppskattad, indrevs från dem silvret och guldet, för att sedan utbetalas åt Farao Neko.
• Fiender varnar kungen: Jerusalem kommer att sluta betala skattEsr 4:13, Esr 4:20
  Verserna

  Esr 4:13Så må nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och murarna bliva satta i stånd, skola de varken giva skatt eller tull eller vägpenningar, och sådant skall bliva till men för konungarnas inkomster.

  Esr 4:20I Jerusalem hava ock funnits mäktiga konungar, som hava varit herrar över allt land som ligger på andra sidan floden, och skatt, tull och vägpenningar hava blivit dem givna.
• Folket lånar pengar för att betala kungens skatt på sina åkrarNeh 5:4
  Verserna

  Neh 5:4Och andra sade: »Vi hava måst låna penningar på våra åkrar och vingårdar till skatten åt konungen.
• En sädesskatt tas ut av de fattigaAm 5:11
  Verserna

  Am 5:11Därför, eftersom I trampen på den arme och tagen ifrån honom hans säd såsom skatt, därför hören; om I än byggen hus av huggen sten, skolen I icke få bo i dem, och om I än planteren sköna vingårdar, skolen I icke få dricka vin från dem.

I evangelierna

• Kejsar Augustus påbjuder en skattskrivning i hela riketLuk 2:1–3
  Verserna

  Luk 2:1–3Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien. Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.
• Tempelskatten: ett mynt i en fisks munMatt 17:24–27
  Verserna

  Matt 17:24–27Och när de hade kommit till Kapernaum, trädde de som uppburo tempelskatten fram till Petrus och sade: »Plägar icke eder mästare betala tempelskatt?» Han svarade: »Jo.» När han sedan hade kommit hem, förekom honom Jesus med frågan: »Vad synes dig, Simon? Av vilka taga jordens konungar tull eller skatt, av sina söner eller av andra människor?» Han svarade: »Av andra människor.» Då sade Jesus till honom: »Alltså äro då sönerna fria. Men för att vi icke skola bliva dem till en stötesten, så gå ned till sjön och kasta ut en krok. Tag så den första fisk som du drager upp, och när du öppnar munnen på den skall du där finna en silverpenning. Tag den, och giv den åt dem for mig och dig.»
• ”Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?”Matt 22:17–21
  Verserna

  Matt 22:17–21Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?» Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare? Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning. Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?» De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
• Johannes till publikanerna: ”Kräven icke ut mer än vad som är eder föreskrivet”Luk 3:12–13
  Verserna

  Luk 3:12–13Så kommo ock publikaner för att låta döpa sig, och de sade till honom: »Mästare, vad skola vi göra?» Han svarade dem: »Kräven icke ut mer än vad som är eder föreskrivet.»
• Levi kallas från tullhusetMark 2:14, Luk 5:27
  Verserna

  Mark 2:14När han nu gick där fram, fick han se Levi, Alfeus' son, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.» Då steg han upp och följde honom.

  Luk 5:27Sedan begav han sig därifrån. Och han fick se en publikan, vid namn Levi, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.»
• Jesus äter med publikaner, och fariséerna invänderMatt 9:10–11, Matt 11:19
  Verserna

  Matt 9:10–11När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar. Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: »Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?»

  Matt 11:19Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!' Men Visheten har fått rätt av sina barn.»
• Liknelse: en farisé och en publikan i templetLuk 18:10–13
  Verserna

  Luk 18:10–13»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan. Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan. Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.' Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
• Sackeus, en överste för publikanerna, ska betala tillbaka fyrfaltLuk 19:2, Luk 19:8
  Verserna

  Luk 19:2Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.

  Luk 19:8Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.
• Paulus: betala skatt åt den som skatt tillkommerRom 13:6–7
  Verserna

  Rom 13:6–7Fördenskull betalen I ju ock skatt; ty överheten förrättar Guds tjänst och är just för detta ändamål ständigt verksam. Så given åt alla vad I ären dem skyldiga; skatt åt den som skatt tillkommer, tull åt den som tull tillkommer, fruktan åt den som fruktan tillkommer, heder åt den som heder tillkommer.