Hur Bibeln är ordnad

Kristna biblar har två delar, Gamla och Nya testamentet, men böckernas ordning varierar. Den judiska Bibeln, Tanach, har tre delar: Tora; Profeterna – Josua till Konungaböckerna, sedan Jesaja, Jeremia, Hesekiel och De tolv, räknade som en bok; och Skrifterna, som i tryckta hebreiska biblar slutar med Krönikeböckerna. Septuaginta och Vulgata grupperade böckerna efter slag – lag, historia, poesi, profeter – och kristna biblar följde dem: Rut efter Domarboken, Klagovisorna efter Jeremia, Daniel bland profeterna. Den grekiska Psaltaren räknar Psalm 9 och 10 som en, så de flesta psalmer i ortodoxa och äldre katolska biblar har ett nummer som är ett lägre: Psalm 23 är där Psalm 22.

I Nya testamentet står Paulus brev ungefär från det längsta till det kortaste, brev till församlingar före brev till enskilda. Många grekiska handskrifter, liksom kyrkslaviska och ryska biblar, placerar de allmänna breven efter Apostlagärningarna. Hebreerbrevet nämner ingen författare; i en papyrus med Paulus brev från omkring år 200 e.Kr. följer det efter Romarbrevet, i de stora kodexarna efter 2 Tessalonikerbrevet, och Luther flyttade det, tillsammans med Jakobsbrevet, Judasbrevet och Uppenbarelseboken, till slutet. Kapitlen går tillbaka på Stephen Langton i början av 1200-talet; Robert Estienne numrerade Nya testamentets verser år 1551.