En av er kommer att förråda mig

20När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.

21Och medan de åto, sade han: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig.»

22Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: »Icke är det väl jag, Herre?»

23Då svarade han och sade: »Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.

24Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»

25Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: »Rabbi, icke är det väl jag?» Han svarade honom: »Du har själv sagt det.»

17När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv.

18Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'.»

19Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: »Icke är det väl jag?»

20Och han sade till dem: »Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet.

21Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»

21Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.

22Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»

23Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.

21När Jesus hade sagt detta, blev han upprörd i sin ande och betygade och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig.»

22Då sågo lärjungarna på varandra och undrade vilken han talade om.

23Nu var där bland lärjungarna en som låg till bords invid Jesu bröst, den lärjunge som Jesus älskade.

24Åt denne gav då Simon Petrus ett tecken och sade till honom: »Säg vilken det är som han talar om.»

25Han lutade sig då mot Jesu bröst och frågade honom: »Herre, vilken är det?»

26Då svarade Jesus: »Det är den åt vilken jag räcker brödstycket som jag nu doppar.» Därvid doppade han brödstycket och räckte det åt Judas, Simon Iskariots son.

27Då, när denne hade tagit emot brödstycket, for Satan in i honom. Och Jesus sade till honom: »Gör snart vad du gör.»

28Men ingen av dem som lågo där till bords förstod varför han sade detta till honom.

29Ty eftersom Judas hade penningpungen om hand, menade några att Jesus hade velat säga till honom: »Köp vad vi behöva till högtiden», eller ock att han hade tillsagt honom att giva något åt de fattiga.

30Då han nu hade tagit emot brödstycket, gick han strax ut; och det var natt.