Nya rikets mest kända farao byggde templen i Abu Simbel och en ny huvudstad i deltat, Pi-Ramesses. Enligt ett synsätt var han uttågets farao; Bibeln anger inte faraos namn.
Uppslagsverk › Under tiden i världen
I Bibeln · 15:e eller 13:e århundradet f.Kr. (dateringen omstridd) · Rameses, i Nildeltat
Uttåget
Efter påsknatten bryter israeliterna upp från Rameses. Forskarna daterar uttåget antingen till omkring 1446 f.Kr. eller till 13:e århundradet f.Kr.
2 Mos 12:29–42
Och vid midnattstiden slog HERREN allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos Farao, som satt på tronen, ända till den förstfödde hos fången, som satt i fängelset, så ock allt förstfött ibland boskapen. Då stod Farao upp om natten jämte alla sina tjänare och alla egyptier, och ett stort klagorop upphävdes i Egypten; ty intet hus fanns, där icke någon död låg. Och han kallade Mose och Aron till sig om natten och sade: »Stån upp och dragen ut från mitt folk, I själva och Israels barn; och gån åstad och hållen gudstjänst åt HERREN, såsom I haven begärt. Tagen ock edra får och edra fäkreatur, såsom I haven begärt, och gån åstad, och välsignen därvid mig.» Och egyptierna trängde på folket för att med hast få dem ut ur landet, ty de tänkte: »Eljest dö vi allasammans.» Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad; de togo sina baktråg och lindade in dem i mantlarna och buro dem på sina axlar. Och Israels barn hade gjort såsom Mose sade: de hade av egyptierna begärt deras klenoder av silver och guld, så ock kläder. Och HERREN hade låtit folket finna nåd för egyptiernas ögon, så att de gåvo dem vad de begärde. Så togo de byte från egyptierna. Och Israels barn bröto upp och drogo från Rameses till Suckot, vid pass sex hundra tusen män till fots, förutom kvinnor och barn. En hop folk av allahanda slag drog ock åstad med dem, därtill får och fäkreatur, boskap i stor myckenhet. Och av degen som de hade fört med sig ur Egypten bakade de osyrade kakor, ty den hade icke blivit syrad; de hade ju drivits ut ur Egypten utan att få dröja; ej heller hade de kunnat tillreda någon reskost åt sig. Men den tid Israels barn hade bott i Egypten var fyra hundra trettio år. Just på den dag då de fyra hundra trettio åren voro förlidna drogo alla HERRENS härskaror ut ur Egyptens land. En HERRENS vakenatt var detta, när han skulle föra dem ut ur Egyptens land; denna samma natt är HERRENS, en högtidsvaka för alla Israels barn, släkte efter släkte.Samtidigt i världen
När uttåget ur Egypten ägde rum är omstritt. Enligt ett synsätt skedde det på 15:e århundradet f.Kr., om man räknar bakåt från 1 Konungaboken 6:1; enligt ett annat på 13:e århundradet f.Kr., när Ramses II byggde städer i Nildeltat (2 Moseboken 1:11 nämner Raamses). En del historiker anser att det inte går att datera. Så här såg världen ut under de århundradena.
EgyptenRamses IIregerade 1279–1213 f.Kr.
EgyptenIsrael nämns första gångenca 1208 f.Kr.
En segerstele från farao Merneptah, son till Ramses II, räknar upp ”Israel” bland de folk han besegrade i Kanaan – det äldsta omnämnandet av Israel som hittats utanför Bibeln. Den finns i dag på Egyptiska museet i Kairo.
Grekland och RomMykeneca 1250 f.Kr.
I Grekland byggde Mykenes krigarkungar Lejonporten till sin borg. Denna tid av palats och krig mindes man senare i Homeros berättelser om trojanska kriget.
KinaDen första kinesiska skriftenca 1250–1050 f.Kr.
I Anyang, Shangdynastins sista huvudstad, ställde kungarna frågor till sina förfäder genom att spräcka oxben och sköldpaddsskal med hetta, och de skrev svaren på dem. Dessa ”orakelben” är den äldsta kända kinesiska skriften.
IndienRigvedaca 1500–1200 f.Kr.
I nordvästra Indien diktade skalder Rigvedas hymner på sanskrit, hinduismens äldsta heliga texter. I många århundraden fördes de vidare ur minnet innan de skrevs ned.
AmerikaOlmekernaca 1200–900 f.Kr.
Vid Mexikanska golfens kust högg olmekerna i San Lorenzo ut kolossala stenhuvuden, en del nästan 3 meter höga. De var Mesoamerikas första stora civilisation.
Östeuropa och stäppenStäppens herdarca 1800–1200 f.Kr.
Från Dnepr till Ural födde bronsålderns herdar i timmergravskulturen, uppkallad efter gravarna klädda med stockar, upp nötboskap och får på stäppen och bodde i små byar längs floderna.
