Säcktyg

Säcktyg var ett grovt, tjockt tyg vävt av get- eller kamelhår, troligen mörkt till färgen: Uppenbarelseboken talar om att solen blev ”svart som en sorgdräkt” av hår (Uppenbarelseboken 6:12). Det hebreiska ordet saq betyder också säck, som de sädessäckar Josefs bröder hade. Plaggets form är omstridd. Enligt ett synsätt var det sytt som en sädessäck, med öppningar för huvud och armar; enligt ett annat var det ett litet höftkläde, den dräkt som asiatiska fångar avbildas i. Bibeln talar ofta om att svepa säcktyg om länderna, vilket passar det andra synsättet, även om mer än ett slag kan ha tillverkats.

Säcktyg bars i sorg, tillsammans med sönderrivna kläder, bara fötter, jord på huvudet och att sitta i aska. Jakob svepte det om sig när han trodde att Josef var död (1 Moseboken 37:34), och David befallde att man skulle bära det vid Abners begravning (2 Samuelsboken 3:31). Det bars också vid fastor och i tider av fara för hela folket, och inte bara i Israel: i Nineve höljdes till och med djuren i det (Jona 3:8). En del har menat att det var avsett att skava huden, men det finns inga belägg för detta.