Xerxes I (486–465 f.Kr.) invaderade Grekland och förlorade sin flotta vid Salamis 480 f.Kr. Hans son Artaxerxes I (465–424 f.Kr.) var den kung som Nehemja tjänade i Susan.
Uppslagsverk › Under tiden i världen
I Bibeln · 445 f.Kr. · Jerusalem
Nehemja och murarna
Nehemja, den persiske kungens munskänk, besiktar om natten Jerusalems raserade murar och leder folket i arbetet med att bygga upp dem.
När jag sedan hade kommit till Jerusalem och varit där i tre dagar, stod jag upp om natten jämte några få män, utan att hava omtalat för någon människa vad min Gud ingav mig i hjärtat att göra för Jerusalem; och det djur som jag red på var det enda jag hade med mig. Och jag drog om natten ut genom Dalporten fram emot Drakkällan och Dyngporten och besåg Jerusalems murar, huru de voro nedbrutna, och huru dess portar voro förtärda av eld. Och jag drog vidare till Källporten och till Konungsdammen, men där var det icke möjligt för djuret att komma fram med mig. Då begav jag mig uppför dalen om natten och besåg muren och vände sedan åter in genom Dalporten och kom så tillbaka. Och föreståndarna hade icke fått veta vart jag hade gått, och vad jag ville göra, ty jag hade ännu icke omtalat något för judarna, prästerna, ädlingarna, föreståndarna och de övriga, som skulle få med arbetet att göra. Men nu sade jag till dem: »I sen själva i vilken nöd vi äro, huru Jerusalem ligger öde, och huru dess portar äro uppbrända i eld. Välan då, låt oss bygga upp Jerusalems mur, för att vi icke längre må vara till smälek.» Och jag omtalade för dem huru min Guds hand hade varit mig nådig, så ock vad konungen hade lovat mig. Då sade de: »Vi vilja stå upp och bygga.» Och de togo mod till sig för det goda verket. Men när horoniten Sanballat och Tobia, den ammonitiske tjänstemannen, och araben Gesem hörde detta, bespottade de oss och visade förakt för oss; och de sade: »Vad är det I gören? Viljen I sätta eder upp mot konungen?» Då gav jag dem detta svar: »Himmelens Gud skall låta det gå oss väl, och vi, hans tjänare, vilja stå upp och bygga; men I haven ingen del eller rätt eller åminnelse i Jerusalem.»Samtidigt i världen
Nehemja, munskänk hos den persiske kungen Artasasta (Artaxerxes I), kom till Jerusalem 445 f.Kr. och byggde upp dess murar. En generation tidigare levde kungen i Esters bok, Ahasveros, som oftast identifieras med Xerxes I. Så här såg världen ut på 5:e århundradet f.Kr.
Medan Nehemja byggde upp Jerusalems murar byggde Aten under Perikles Parthenon på sin Akropolis, påbörjat 447 f.Kr.
Den grekiske historikern Herodotos skrev sina Historier, det första stora historieverket i väst. I bok 4 beskriver han skyterna och Borysthenes – Dnepr – som han kallar den mest givande floden näst Nilen. Han besökte troligen Olbia nära dess mynning.
På ön Elefantine vid Assuan tjänade judiska soldater perserna och hade ett eget tempel. Deras arameiska brev från 407 f.Kr. nämner sönerna till Sanballat, ståthållaren i Samaria – Nehemjas motståndare (Nehemja 2:10).
I Kina föll den gamla ordningen sönder i sju rivaliserande stater. Under denna oroliga tid debatterade tänkarna i de ”hundra skolorna” – Konfucius, Mozis och de daoistiska lärarnas efterföljare – hur man ska leva och hur man ska styra.