Utforska › Gamla kartor › Platserna i Moses fem böcker
Öppna kartan i full storlek (3000 × 2481)Library of Congress, avdelningen för geografi och kartor · allmän egendom Gamla kartor · 1826
Platserna i Moses fem böcker Kartograf: Tanner, Henry Schenck · År: 1826
Ur ”En atlas över antikens geografi”, utgiven av Henry S. Tanner i Philadelphia 1826 ”för att belysa de antika författarnas skrifter, både de heliga och de profana”. Huvudkartan sträcker sig från Nildeltat och Gosen över Sinais öken till Kanaan och Syrien; en infälld karta visar ”de östliga länder som Mose nämner”, från Ararat i Armenien till Babel och Elam.
Kartan hos Library of Congress
Gamla kartor över Det heliga landet, 1600–1881: Library of Congress, avdelningen för geografi och kartor (allmän egendom; numren funna via Wikimedia Commons, bilderna från bibliotekets egen server); texterna är våra
Ställen 1 Mos 10:1–32 Detta är berättelsen om Noas söners släkt. De voro Sem, Ham och Jafet; och åt dem föddes söner efter floden. Jafets söner voro Gomer, Magog, Madai, Javan, Tubal, Mesek och Tiras. Gomers söner voro Askenas, Rifat och Togarma. Javans söner voro Elisa och Tarsis, kittéerna och dodanéerna. Från dessa hava inbyggarna i hedningarnas Havsländer utbrett sig i sina länder, var efter sitt tungomål, efter sina släkter, i sina folk. Hams söner voro Kus, Misraim, Put och Kanaan. Kus' söner voro Seba, Havila, Sabta, Raema och Sabteka. Raemas söner voro Saba och Dedan. Men Kus födde Nimrod; han var den förste som upprättade ett välde på jorden. Han var ock en väldig jägare inför HERREN; därför plägar man säga: »En väldig jägare inför HERREN såsom Nimrod.» Och hans rike hade sin begynnelse i Babel, Erek, Ackad och Kalne, i Sinears land. Från det landet drog han sedan ut till Assyrien och byggde Nineve, Rehobot-Ir och Kela, och därtill Resen mellan Nineve och Kela; detta är »den stora staden». Och Misraim födde ludéerna, anaméerna, lehabéerna, naftuhéerna, patroséerna, kasluhéerna, från vilka filistéerna hava utgått, och kaftoréerna. Och Kanaan födde Sidon, som var hans förstfödde, och Het, så ock jebuséerna, amoréerna, girgaséerna, hivéerna, arkéerna, sinéerna, arvadéerna, semaréerna och hamatéerna. Sedan utgrenade sig kananéernas släkter allt vidare, så att kananéernas område sträckte sig från Sidon fram emot Gerar ända till Gasa, och fram emot Sodom, Gomorra, Adma och Seboim ända till Lesa. Dessa voro Hams söner, efter deras släkter och tungomål, i deras länder och folk. Söner föddes ock åt Sem, Jafets äldre broder, som blev stamfader för alla Ebers söner. Sems söner voro Elam, Assur, Arpaksad, Lud och Aram. Arams söner voro Us, Hul, Geter och Mas. Arpaksad födde Sela, och Sela födde Eber. Men åt Eber föddes två söner; den ene hette Peleg, ty i hans tid blev jorden fördelad; och hans broder hette Joktan. Och Joktan födde Almodad, Selef, Hasarmavet, Jera, Hadoram, Usal, Dikla, Obal, Abimael, Saba, Ofir, Havila och Jobab; alla dessa voro Joktans söner. Och de hade sina boningsorter från Mesa fram emot Sefar, emot Östra berget. Dessa voro Sems söner, efter deras släkter och tungomål, i deras länder, efter deras folk. Dessa voro Noas söners släkter, efter deras ättföljd, i deras folk. Och från dem hava folken efter floden utbrett sig på jorden. 4 Mos 33:1–49 Dessa voro Israels barns lägerplatser, när de drogo ut ur Egyptens land, efter sina härskaror, anförda av Mose och Aron. Och Mose upptecknade på HERRENS befallning deras uppbrottsorter, alltefter som de ändrade lägerplats. Och dessa voro nu deras lägerplatser, alltefter som uppbrottsorterna följde på varandra: De bröto upp från Rameses i första månaden, på femtonde dagen i första månaden. Dagen efter påskhögtiden drogo Israels barn ut med upplyft hand inför alla egyptiers ögon, under det att egyptierna begrovo dem som HERREN hade slagit bland dem, alla de förstfödda, då när HERREN höll dom över deras gudar. Så bröto nu Israels barn upp från Rameses och lägrade sig i Suckot. Och de bröto upp från Suckot och lägrade sig i Etam, där öknen begynte. Och de bröto upp från Etam och vände om till Pi-Hahirot, som ligger mitt emot Baal-Sefon, och lägrade sig framför Migdol. Och de bröto upp från Hahirot och gingo mitt igenom havet in i öknen och tågade så tre dagsresor i Etams öken och lägrade sig i Mara. Och de bröto upp från Mara och kommo till Elim; och i Elim funnos tolv vattenkällor och sjuttio palmträd, och de lägrade sig där. Och de bröto upp från Elim och lägrade sig vid Röda havet. Och de bröto upp från Röda havet och lägrade sig i öknen Sin. Och de bröto upp från öknen Sin och lägrade sig i Dofka. Och de bröto upp från Dofka och lägrade sig i Alus. Och de bröto upp från Alus och lägrade sig i Refidim, och där fanns intet vatten åt folket att dricka. Och de bröto upp från Refidim och lägrade sig i Sinais öken. Och de bröto upp från Sinais öken och lägrade sig i Kibrot-Hattaava. Och de bröto upp från Kibrot-Hattaava och lägrade sig i Haserot. Och de bröto upp från Haserot och lägrade sig i Ritma. Och de bröto upp från Ritma och lägrade sig i Rimmon-Peres. Och de bröto upp från Rimmon-Peres och lägrade sig i Libna. Och de bröto upp från Libna och lägrade sig i Rissa. Och de bröto upp från Rissa och lägrade sig i Kehelata. Och de bröto upp från Kehelata och lägrade sig vid berget Sefer. Och de bröto upp från berget Sefer och lägrade sig i Harada. Och de bröto upp från Harada och lägrade sig i Makhelot. Och de bröto upp från Makhelot och lägrade sig i Tahat. Och de bröto upp från Tahat och lägrade sig i Tera. Och de bröto upp från Tera och lägrade sig i Mitka. Och de bröto upp från Mitka och lägrade sig i Hasmona. Och de bröto upp från Hasmona och lägrade sig i Moserot. Och de bröto upp från Moserot och lägrade sig i Bene-Jaakan. Och de bröto upp från Bene-Jaakan och lägrade sig i Hor-Haggidgad. Och de bröto upp från Hor-Haggidgad och lägrade sig i Jotbata. Och de bröto upp från Jotbata och lägrade sig i Abrona. och de bröto upp från Abrona och lägrade sig i Esjon-Geber. Och de bröto upp från Esjon-Geber och lägrade sig i öknen Sin, det är Kades. Och de bröto upp från Kades och lägrade sig vid berget Hor, på gränsen till Edoms land. Och prästen Aron steg upp på berget Hor, efter HERRENS befallning, och dog där i det fyrtionde året efter Israels barns uttåg ur Egyptens land, i femte månaden, på första dagen i månaden. Och Aron var ett hundra tjugutre år gammal, när han dog på berget Hor. Och konungen i Arad, kananéen, som bodde i Sydlandet i Kanaans land, fick nu höra att Israels barn voro i antågande. Och de bröto upp från berget Hor och lägrade sig i Salmona. Och de bröto upp från Salmona och lägrade sig i Punon. Och de bröto upp från Punon och lägrade sig i Obot. Och de bröto upp från Obot och lägrade sig i Ije-Haabarim vid Moabs gräns. Och de bröto upp från Ijim och lägrade sig i Dibon-Gad. Och de bröto upp från Dibon-Gad och lägrade sig i Almon-Diblataima. Och de bröto upp från Almon-Diblataima och lägrade sig vid Abarimbergen, framför Nebo. Och de bröto upp från Abarimbergen och lägrade sig på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko. Och deras läger vid Jordan sträckte sig från Bet-Hajesimot ända till Abel-Hassitim på Moabs hedar.
