Spejare och kunskapare i Bibeln

• Josef anklagar sina bröder: ”I ären spejare”1 Mos 42:9, 1 Mos 42:14
  Verserna

  1 Mos 42:9Men Josef tänkte på de drömmar som han hade drömt om dem. Och han sade till dem: »I ären spejare, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»

  1 Mos 42:14Josef sade till dem: »Det är såsom jag sade eder: I ären spejare.
• Bröderna svarar: ”vi äro redliga män, dina tjänare äro inga spejare”1 Mos 42:11
  Verserna

  1 Mos 42:11Vi äro alla söner till en och samma man; vi äro redliga män, dina tjänare äro inga spejare.»

De tolv spejarna

• Mose sänder en hövding från varje stam för att bespeja Kanaan4 Mos 13:3, 5 Mos 1:23
  Verserna

  4 Mos 13:3»Sänd åstad några män för att bespeja Kanaans land, som jag vill giva åt Israels barn. En man ur var fädernestam skolen I sända, men allenast sådana som äro hövdingar bland dem.»

  5 Mos 1:23Detta förslag behagade mig, och jag tog tolv män bland eder, en för var stam.
• Deras uppdrag: se om folket är starkt eller svagt, fåtaligt eller talrikt4 Mos 13:18–19
  Verserna

  4 Mos 13:18–19Och Mose sände dessa åstad för att bespeja Kanaans land. Och han sade till dem: »Dragen nu upp till Sydlandet, och dragen vidare upp till Bergsbygden. Och sen efter, hurudant landet är, och om folket som bor däri är starkt eller svagt, om det är litet eller stort,
• De gick från öknen Sin ända till Rehob4 Mos 13:22
  Verserna

  4 Mos 13:22Så drogo de åstad och bespejade landet från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat.
• I Druvdalen bar två män en enda druvklase på en stång4 Mos 13:24
  Verserna

  4 Mos 13:24Och de kommo till Druvdalen; där skuro de av en kvist med en ensam druvklase på, och denna bars sedan på en stång av två man. Därtill togo de granatäpplen och fikon.
• De kom tillbaka efter fyrtio dagar4 Mos 13:26
  Verserna

  4 Mos 13:26Och efter fyrtio dagar vände de tillbaka, sedan de hade bespejat landet.
• Deras rapport: ett land som flödar av mjölk och honung, men befästa städer4 Mos 13:28–29
  Verserna

  4 Mos 13:28–29De förtäljde för honom och sade: »Vi kommo till det land dit du sände oss. Och det flyter i sanning av mjölk och honung, och här är dess frukt. Men folket som bor i landet är starkt, och städerna äro välbefästa och mycket stora; ja, vi sågo där också avkomlingar av Anak.
• Kaleb: ”förvisso skola vi bliva det övermäktiga”; de andra var av annan mening4 Mos 13:31–32
  Verserna

  4 Mos 13:31–32Men Kaleb sökte stilla folket, så att de icke skulle knota emot Mose; han sade: »Låt oss ändå draga ditupp och intaga det, ty förvisso skola vi bliva det övermäktiga.» Men de män som hade varit däruppe med honom sade: »Vi kunna icke draga upp mot detta folk, ty de äro oss för starka.»
• ”vi tyckte då att vi själva voro såsom gräshoppor”4 Mos 13:34
  Verserna

  4 Mos 13:34Vi sågo där ock jättarna, Anaks barn, av jättestammen; vi tyckte då att vi själva voro såsom gräshoppor, och sammalunda tyckte de om oss.
• Fyrtio dagars spejande blev fyrtio år i öknen, ett år för varje dag4 Mos 14:34
  Verserna

  4 Mos 14:34Såsom I under fyrtio dagar haven bespejat landet, så skolen I under fyrtio år -- ett år för var dag -- komma att bära på edra missgärningar; I skolen då förnimma vad det är att jag tager min hand ifrån eder.'
• Av spejarna förblev bara Josua och Kaleb vid liv4 Mos 14:36–38
  Verserna

  4 Mos 14:36–38Och de män som Mose hade sänt åstad för att bespeja landet, och som vid sin återkomst hade förlett hela menigheten att knorra mot honom, därigenom att de talade illa om landet, dessa män som hade talat illa om landet träffades nu av döden genom en hemsökelse, inför HERRENS ansikte. Av de män som hade gått åstad för att bespeja landet blevo dock Josua, Nuns son, och Kaleb, Jefunnes son, vid liv.

Jeriko och Rahab

• Josua sänder hemligen två spejare från Sittim; de tar in hos RahabJos 2:1
  Verserna

  Jos 2:1Josua, Nuns son, sände hemligen ut två spejare från Sittim och sade: »Gån och besen landet och Jeriko.» De gingo åstad och kommo in i ett hus där en sköka bodde, vid namn Rahab, och där lade de sig till vila.
• Rahab gömmer dem under linstjälkar på sitt takJos 2:4–6
  Verserna

  Jos 2:4–6Men kvinnan tog de båda männen och dolde dem; sedan svarade hon: »Ja, männen kommo till mig, men jag visste icke varifrån de voro; och när porten skulle stängas, sedan det hade blivit mörkt, gingo männen ut, och jag vet icke vart de togo vägen; skynden eder att sätta efter dem, så fån I nog fatt i dem.» Men hon hade fört dem upp på taket och gömt dem under linstjälkar, som hon hade där, utbredda på taket.
• Hon firar ned dem med ett rep från sitt hus i stadsmurenJos 2:15
  Verserna

  Jos 2:15Då släppte hon ned dem genom fönstret med ett tåg; ty hennes hus låg invid stadsmuren, så att hon bodde invid själva muren.
• Det avtalade tecknet: en röd snodd knuten i fönstretJos 2:18
  Verserna

  Jos 2:18om du, när vi komma in i landet, underlåter att binda detta röda snöre i det fönster genom vilket du har släppt ned oss, och likaledes om du icke har din fader och din moder och dina bröder, alla av din faders hus, samlade hemma hos dig.
• De gömmer sig i tre dagar i bergsbygden och rapporterar sedan till JosuaJos 2:16, Jos 2:22–23
  Verserna

  Jos 2:16Och hon sade till dem: »Gån upp i bergsbygden, så att edra förföljare icke träffa på eder; och hållen eder gömda där i tre dagar, till dess edra förföljare hava kommit tillbaka, så kunnen I sedan fortsätta eder färd.»

  Jos 2:22–23Så drogo de nu åstad och kommo upp i bergsbygden och stannade där i tre dagar, till dess att deras förföljare hade vänt tillbaka; ty dessa hade sökt efter dem överallt på vägarna, men hade icke funnit dem. Sedan vände de båda männen tillbaka och kommo ned från bergsbygden och gingo över floden och kommo så till Josua, Nuns son; och de förtäljde för honom allt vad som hade vederfarits dem.
• De två spejarna för ut Rahab och hela hennes familjJos 6:22–23
  Verserna

  Jos 6:22–23Men till de båda män som hade bespejat landet sade Josua: »Gån in i skökans hus och fören kvinnan, jämte alla som tillhöra henne, ut därifrån, såsom I med ed haven lovat henne.» Då gingo de unga män som hade varit där såsom spejare ditin och förde ut Rahab, jämte hennes fader och moder och hennes bröder och alla som tillhörde henne; hela hennes släkt förde de ut. Och de släppte dem utanför Israels läger.
• Hebreerbrevet och Jakob minns Rahab för att hon tog emot spejarnaHebr 11:31, Jak 2:25
  Verserna

  Hebr 11:31Genom tron undgick skökan Rahab att förgås tillsammans med de ohörsamma, eftersom hon hade tagit emot spejarna såsom vänner.

  Jak 2:25Och var det icke på samma sätt med skökan Rahab? Blev icke hon rättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och sedan på en annan väg släppte ut dem?

Andra spejare

• Sedan spejare sänts till Jaeser intog Israel dess byar4 Mos 21:32
  Verserna

  4 Mos 21:32Och Mose sände ut och lät bespeja Jaeser, och de intogo dess underlydande orter; och han fördrev amoréerna som bodde där.
• Spejare som sänts till Ai rapporterar: två eller tre tusen man räckerJos 7:2–3
  Verserna

  Jos 7:2–3Och Josua sände från Jeriko några män åstad till Ai, som ligger vid Bet-Aven, öster om Betel, och sade till dem: »Dragen ditupp och bespejen landet.» Så drogo då männen upp och bespejade Ai. Och när de kommo tillbaka till Josua, sade de till honom: »Allt folket behöver icke draga ditupp; om vid pass två eller tre tusen man draga upp, skola de nog intaga Ai. Du behöver icke låta allt folket göra sig mödan att tåga dit, ty dess invånare äro få.»
• Fem daniter bespejar Lais: ett lugnt folk utan bundsförvanterDom 18:2, Dom 18:7
  Verserna

  Dom 18:2Så sände då Dans barn ur sin släkt fem män, uttagna bland dem, tappra män, från Sorga och Estaol, till att bespeja landet och undersöka det; och de sade till dem: »Gån åstad och undersöken landet.» Så kommo de till Efraims bergsbygd, fram till Mikas hus; där stannade de över natten.

  Dom 18:7Då gingo de fem männen vidare och kommo till Lais; och de sågo huru folket därinne bodde i trygghet, på sidoniernas sätt, stilla och trygga, och att ingen gjorde någon skada i landet genom att tillvälla sig makten; och de bodde långt ifrån sidonierna och hade intet att skaffa med andra människor.
• David sänder ut spejare för att få visshet om att Saul har kommit1 Sam 26:4
  Verserna

  1 Sam 26:4sände han ut spejare och fick så full visshet om att Saul hade kommit.
• Ammonitiska furstar misstänker att Davids tröstare är spejare2 Sam 10:3
  Verserna

  2 Sam 10:3sade Ammons barns furstar till sin herre Hanun: »Menar du att David därmed att han sänder tröstare till dig vill visa dig att han ärar din fader? Nej, för att undersöka staden, för att bespeja och sedan fördärva den har David sänt sina tjänare till dig.»
• Absalom sänder ut budbärare till stammarna: när basunen ljuder, säg att Absalom är kung2 Sam 15:10
  Verserna

  2 Sam 15:10Men Absalom sände ut hemliga budbärare till alla Israels stammar och lät säga: »När I hören basunen ljuda, så sägen: 'Nu har Absalom blivit konung i Hebron.'»
• Prästsönerna Ahimaas och Jonatan ska föra nyheter till David2 Sam 15:35–36
  Verserna

  2 Sam 15:35–36Där har du ju ock prästerna Sadok och Ebjatar; allt vad du får höra från konungens hus må du meddela prästerna Sadok och Ebjatar. De hava ju ock där sina båda söner hos sig: Sadok har Ahimaas, och Ebjatar Jonatan; genom dem kunnen I sända mig bud om allt vad I fån höra.»
• En tjänstekvinna ger dem budskap vid Rogelskällan; de gömmer sig i en brunn2 Sam 17:17–19
  Verserna

  2 Sam 17:17–19Nu hade Jonatan och Ahimaas sitt tillhåll vid Rogelskällan, och en tjänstekvinna gick dit med budskap; sedan plägade de själva gå med budskapet till konung David. Ty de tordes icke gå in i staden och visa sig där. Men en gosse fick se dem och berättade det för Absalom. Då gingo båda med hast sin väg och kommo in i en mans hus i Bahurim, som på sin gård hade en brunn; i den stego de ned. Och hans hustru tog ett skynke och bredde ut det över brunnshålet och strödde gryn därpå, så att man icke kunde märka något.
• Spejare som låtsas vara uppriktiga försöker fånga Jesus i ordLuk 20:20
  Verserna

  Luk 20:20Och de vaktade på honom och sände ut några som försåtligen skulle låtsa sig vara rättsinniga män, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord, så att de skulle kunna överlämna honom åt överheten, i landshövdingens våld.
• Paulus: falska bröder smög sig in för att bespeja vår frihetGal 2:4
  Verserna

  Gal 2:4Det var nämligen så, att några falska bröder hade kommit att upptagas i församlingen, dit de hade smugit sig in för att bespeja vår frihet, den som vi hava i Kristus Jesus, varefter de ville trälbinda oss.