Vördnadsvärde Arsenios den store

Arsenios var en lärd diakon i den romerska kyrkan, bevandrad i grekisk och latinsk litteratur, som kejsar Theodosius den store hämtade till Konstantinopel som lärare för sina söner Arcadius och Honorius. Hans levnadsbeskrivning berättar att han en gång slog den unge Arcadius så hårt för en förseelse att märkena satt kvar hela livet. Trött på palatset reste Arsenios i hemlighet till Egypten och blev munk i Sketis.

Där levde han i fyrtio år i sträng tystnad och stod bakom en pelare i kyrkan för att inte se någon och för att ingen skulle se honom. Ett av hans tänkespråk var: ”Jag har ofta ångrat ord som jag har sagt, men aldrig min tystnad.” Han tillbringade sina sista år nära Memfis och i Kanopos och dog ca 449, omkring hundra år gammal.