Aposteln och evangelisten Johannes teologen

Johannes, en fiskare från Galileen och Sebedeus son, lämnade sina nät tillsammans med sin bror Jakob för att följa Jesus, och evangeliet kallar honom den lärjunge som Jesus älskade. Han stod vid korset, och Jesus anförtrodde sin mor åt honom. Traditionen säger att han senare levde i Efesos, under en tid var förvisad till ön Patmos och dog i Efesos i hög ålder, omkring år 100; evangeliet, tre brev och Uppenbarelseboken bär hans namn.

Hans främsta högtid är den 26 september. Den 8 maj minns kyrkan en gammal tradition från Efesos, som Dimitrij av Rostov återger: varje år på denna dag steg ett fint stoft upp ur apostelns grav, och de troende samlade det som läkemedel för de sjuka.