Salomo välsignar folket

12Då sade Salomo: »HERREN har sagt att han vill bo i töcknet.

13Jag har nu byggt ett hus till boning åt dig, berett en plats där du må förbliva till evig tid.»

14Sedan vände konungen sig om och välsignade Israels hela församling, under det att Israels hela församling förblev stående.

15Han sade: »Lovad vare HERREN, Israels Gud, som med sin hand har fullbordat vad han med sin mun lovade min fader David, i det han sade:

16'Från den dag då jag förde mitt folk Israel ut ur Egypten har jag icke i någon av Israels stammar utvalt en stad, till att i den bygga ett hus där mitt namn skulle vara; men David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel.'

17Och min fader David hade väl i sinnet att bygga ett hus åt HERRENS, Israels Guds, namn;

18men HERREN sade till min fader David: 'Då du nu har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, så gör du visserligen väl däri att du har detta i sinnet;

19dock skall icke du få bygga detta hus, utan din son, den som har utgått från din länd, han skall bygga huset åt mitt namn.'

20Och HERREN har uppfyllt det löfte han gav; ty jag har kommit upp min fader Davids ställe och sitter nu på Israels tron, såsom HERREN lovade, och jag har byggt huset åt HERRENS, Israels Guds, namn.

21Och där har jag tillrett ett rum för arken, i vilken förvaras det förbund som HERREN slöt med våra fäder, när han förde dem ut ur Egyptens land.»

1Då sade Salomo: »HERREN har sagt att han vill bo i töcknet.

2Men jag har byggt ett hus till boning åt dig och berett en plats där du må förbliva till evig tid.»

3Sedan vände konungen sig om och välsignade Israels hela församling, under det att Israels hela församling förblev stående.

4Han sade: »Lovad vare HERREN, Israels Gud, som med sina händer har fullbordat vad han med sin mun lovade min fader David, i det han sade:

5'Från den dag då jag förde mitt folk ut ur Egyptens land har jag icke i någon av Israels stammar utvalt en stad, till att i den bygga ett hus där mitt namn skulle vara, ej heller har jag utvalt någon man till att vara en furste över mitt folk Israel;

6men Jerusalem har jag nu utvalt, för att mitt namn skall vara där, och David har jag utvalt till att råda över mitt folk Israel.'

7Och min fader David hade väl i sinnet att bygga ett hus åt HERRENS, Israels Guds, namn;

8men HERREN sade till min fader David: 'Då du nu har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, så gör du visserligen väl däri att du har detta i sinnet;

9dock skall icke du få bygga detta hus, utan din son, den som har utgått från din länd, han skall bygga huset åt mitt namn.'

10Och HERREN har uppfyllt det löfte han gav; ty jag har kommit upp i min fader Davids ställe och sitter nu på Israels tron, såsom HERREN lovade, och jag har byggt huset åt HERRENS, Israels Guds, namn.

11Och där har jag satt arken, i vilken förvaras det förbund som HERREN slöt med Israels barn.»