Skatten till kejsaren

15Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.

16Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.

17Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»

18Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?

19Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.

20Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»

21De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»

22När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.

13Därefter sände de till honom några fariséer och herodianer, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord.

14Dessa kommo nu och sade till honom: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och icke frågar efter någon, ty du ser icke till personen, utan lär om Guds väg vad sant är. Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt? Skola vi giva skatt, eller icke giva?»

15Men han förstod deras skrymteri och sade till dem: »Varför söken I att snärja mig? Tagen hit en penning, så att jag får se den.»

16Då lämnade de fram en sådan. Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?» De svarade honom: »Kejsarens.»

17Då sade Jesus till dem: »Så given kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.» Och de förundrade sig högeligen över honom.

20Och de vaktade på honom och sände ut några som försåtligen skulle låtsa sig vara rättsinniga män, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord, så att de skulle kunna överlämna honom åt överheten, i landshövdingens våld.

21Dessa frågade honom och sade: »Mästare, vi veta att du talar och undervisar rätt och icke har anseende till personen, utan lär om Guds väg vad sant är.

22Är det lovligt för oss att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»

23Men han märkte deras illfundighet och sade till dem:

24»Låten mig se en penning. Vems bild och överskrift bär den?» De svarade: »Kejsarens.»

25Då sade han till dem: »Given alltså kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»

26Och de förmådde icke fånga honom genom något hans ord inför folket, utan förundrade sig över hans svar och tego.