Martyren Pelagia, jungfru av Tarsos

Pelagia var en ung kvinna från en förnäm och förmögen familj i Tarsus i Kilikien, som led martyrdöden ca 290 under Diocletianus. Hennes martyrakt berättar att hon avböjde äktenskap med kejsarens son, smög sig ut ur staden under förevändning att besöka sin gamla amma och döptes av Klinon, biskopen av Tarsus, som höll sig gömd i bergen.

Enligt samma berättelse tog den avvisade prinsen sitt liv, och hennes hedniska mor, som fruktade kejsarens hämnd, band henne och överlämnade henne själv. Diocletianus erbjöd sig att göra henne till sin hustru om hon förnekade Kristus; när hon vägrade lät han döda henne i en glödhet tjur av brons. Biskop Klinon sägs ha begravt hennes ben på en kulle utanför staden.