Martyrerna Elias, Probos och Ares, egyptier

Elias, Probos och Ares var egyptiska kristna som omkring 308, under Maximinus Daias förföljelse, gav sig av för att hjälpa trosfränder som dömts till gruvorna i Kilikien. Historikern Eusebios av Caesarea, som själv upplevde dessa år, berättar att de greps vid Askalons portar, vid Palestinas kust, tillsammans med andra som reste med dem. Några i gruppen bländades eller lemlästades och skickades vidare till gruvorna; Ares brändes levande, och Probos och Elias halshöggs.